Tre trender inom arbetslivet

Sedd av 321

Akademikern. Ökad byråkratisering i offentlig sektor, mer flexibilitet och större fokus på det personliga varumärket. Forskaren Nanna Gillberg pekar ut tre trender inom nya sätt att organisera arbetslivet.

Senast ändrad 13:49, 27 Jun 2018
Foto: getty.

Nanna Gillberg, forskare inom digitalisering, arbetsmiljö och genus vid Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan i Göteborg, har under ett års tid gjort en kartläggning för att se vilka trender som finns i nya sätt att organisera arbetslivet relaterat till arbetsmiljö och hälsa.Nanna Gillberg.

– Jag fick uppdraget från Arbetsmiljöverket och avgränsade mig till att utgå från globalisering och digitalisering, säger Nanna Gillberg som gått igenom svensk och internationell forskning från år 2000 och framåt, samt tittat på bland annat rapporter från myndigheter.

I publikationen Nya sätt att organisera arbete – betydelsen för arbetsmiljö och hälsa pekar hon ut tre övergripande trender.

1. Uppluckrade arbetsformer

I takt med att fler jobbar med flexibla arbetstider blir det allt mer otydligt var gränsen för arbete och fritid går. Det innebär att anställda behöver sätta sina egna gränser, men det här kravet krockar med att arbetsgivarna samtidigt premierar tillgänglighet och nåbarhet. 

– När arbetsgivaren har otydliga krav på vad den förväntar sig så skapas en ny kultur mellan kollegorna. Ingen vill vara sämre än någon annan, så om någon kollega exempelvis svarar på mejl på kvällar och helger är det stor sannolikhet att andra också börjar göra det, säger Nanna Gillberg.

Sammanställningen visar också att de som jobbar med flexibla arbetsvillkor tenderar att jobba fler timmar och med högre intensitet jämfört med andra.

2. Individualisering med fokus på personligt varumärke

Arbetstagaren blir allt mer synlig, exempelvis på sociala medier där det kan dyka upp vänförfrågningar från både chefer och kollegor. Att jobba i ett aktivitetsbaserat kontor innebär också ökad fysisk synlighet. Utvecklingen medför att fler behöver jobba på ett personligt varumärke, marknadsföra sig själva och se till att ha ett brett kontaktnät.

– Du måste hela tiden tänka på dig själv i kommersiella termer där det är viktigt hur du för dig, säger Nanna Gillberg.

3. Byråkratisering

Byråkratin tar mer plats i offentlig sektor. Det handlar om en ökad formalisering, standardisering och uppföljningar utifrån centralt uppsatta mål. Det är även stort fokus på att mål ska vara mätbara.

– De flesta kan nog relatera till att det här innebär en ökad administration. Flera undersökningar visar att många inte har möjlighet att utföra sitt jobb under arbetstid utan de blir tvungna att ta med sig jobbet hem. Administrationen tar helt enkelt väldigt mycket tid från professionens kärnverksamhet, säger Nanna Gillberg.

Men om den här utvecklingen kommer att hålla i sig så länge till är tveksamt, menar hon.

– Allt tenderar ju att gå i cykler och på senare tid syns tecken på reaktioner och motstånd mot vissa av de inslag som beskrivs i min sammanställning. Inriktningen på tillitsbaserad styrning kan ses som ett sådant. 

Nyligen kom Tillitsdelegationen, en statlig utredning som sett över tillitsbaserad styrning i offentlig sektor, med sitt huvudbetänkande. Där föreslår de mer tillit till professionen, läs en artikel om det här

Text: Stina Loman, Akademikern. 

up 61