Över 700 dör till följd av stress på jobbet – varje år

Sedd av 725

Arbetsmiljö. Varje år dör drygt 770 personer till följd av stress i arbetslivet, och fler väntas det bli i framtiden. Det visar en ny studie från Arbetsmiljöverket.

Senast ändrad 16:17, 28 Maj 2019
Foto: Gettyimages.

Varje år dör mellan 40 och 60 personer i direkta arbetsplatsolyckor i Sverige – något som ofta får stort utrymme i media. Hur många personer som dör varje år till följd av sjukdomar som kan kopplas till arbetet är däremot inte lika välkänt. 

Men nu har forskare vid Umeå universitet, på uppdrag av Arbetsmiljöverket, tagit fram två studier som syftar till att uppskatta antalet arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, i dag och i framtiden. 

– Dödsolyckor på jobbet är alltid dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt senare, ibland 20–30 år efter att man varit på den farliga arbetsplatsen, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande. 

I studien har man bland annat tittat på hur många som dör till följd av organisatoriska och sociala faktorer, så som stress, kränkande särbehandling, övertid och skiftarbete.

Beräkningarna visar att antalet dödsfall till följd av stress är drygt 770 per år, och att dödsfall till följd av skiftarbete rör sig om drygt 720 varje år. Uträkningarna bygger på statistik och kunskap om att arbetsstress och skiftarbete ökar risken för vissa sjukdomar. 

Vad gäller stress finns en ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Studien tar även upp en ökad risk för depression och självmord, men då kunskapsläget är så pass osäkert på det här området tas inte detta med i beräkningen.

Även skiftarbete ökar risken för ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Flera studier indikerar även att kvinnor som arbetar natt har en ökad risk för bröstcancer.

– Arbetsgivare måste systematiskt förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt, säger Erna Zelmin-Ekenhem.

De övriga organisatoriska och sociala faktorerna som analyseras i studien, kränkande särbehandling och övertid, kan också öka risken för att dö i förtid. Men då det saknas kunskap för att kunna beräkna den arbetsrelaterade dödligheten i de här fallen, finns ingen beräkning för detta.

I den andra studien, som tar upp framtida effekter av dagens arbetsmiljö, har man tittat på hur de arbetsrelaterade dödsfallen kan komma att se ut i framtiden, förutsatt att arbetsmiljön och befolkningens sammansättning är densamma som i dag. 

Resultatet visar att antalet dödsfall till följd av stress väntas öka medan andra dödsorsaker, så som asbetsanvändning, väntas minska. 

Bedömningen bygger bland annat på sammanlagda data från Arbetsmiljöundersökningarna, SCB och Arbetsmiljöverket, som visar att förekomsten av arbetsrelaterad stress har ökat påtagligt sedan början av 1980-talet. Analyserna visade också att kvinnor var betydligt mer utsatta för negativ stress än män.

– Många av dagens arbetsrelaterade dödsfall är effekten av framför allt tidigare asbestanvändning. I framtiden bedöms dödsfall orsakade av asbest minska medan arbetsrelaterad stress väntas skörda långt fler liv i framtiden, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och en av författarna bakom kunskapssammanställningarna, i ett pressmeddelande. 

up 82