Lär sig grunderna i lokalfackligt arbete

Sedd av 39

Akademikern. Fem nya lokalfackliga representanter från fem olika företag. På facklig baskurs får de koll på läget.

Senast ändrad 09:18, 18 Apr 2018
1 av 3 Foto: Linus Meyer.
"I den privata sektorn handlar det fackliga arbetet ofta om organisationsförändringar och arbetsbristförhandlingar", säger kursledaren Louisa Hegardt.
2 av 3 Foto: Linus Meyer.
Fem representater för fem nystartade akademikerföreningar i privat sektor får lära sig grunderna i lokalfackligt arbete.
3 av 3 Foto: Linus Meyer.
Filippa Freijd.

Det är torsdag förmiddag i Stockholm, en av de första soliga dagarna på länge. I Akademikerförbundet SSR:s konferenssal sitter Erik Nilsson, Hanna Nilsson, Lena Henriksson, Filippa Freijd och Jannike Skog på varsin stol. Framme vid whiteboarden står Louisa Hegardt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR och håller upp ett häfte i luften.

– Det här är ditt kollektivavtal. Känner du igen det, säger hon och tittar på en av deltagarna.

De fem i bänkarna känner inte varandra. Två är från Karlstad, en bor i Visby, och två i Lund. Några är socionomer, en är kommunikatör och en annan är statsvetare. Det enda de egentligen har gemensamt är att de under den senaste tiden, på ett eller annat sätt har kastats in i det fackliga arbetet. Som Lena Henriksson, som fick frågan om hon ville bli skyddsombud på företaget Humana där hon jobbar. Eller Filippa Freijd, som under året varit med och startat en Akademikerförening på Almi företagspartner i Lund. En förening som kändes viktig att dra igång när företaget gick igenom flera chefsbyten på kort tid.

– Jag har ingen tidigare erfarenhet av fackligt arbete. Det här känns väldigt relevant  och handgripligt, säger Filippa Freijd.

Dagens utbildning heter facklig grundkurs för privat sektor. Den är öppen för förtroendevalda inom Akademikerförbundet SSR, men även för medlemmar i andra Saco-förbund på arbetsplatser där Akademikerförbundet SSR är kontaktförbund. Tanken är att deltagarna ska komma in i det fackliga arbetet och få med sig nya kunskaper om de lagar och regler som styr den fackliga verksamheten med sig hem.

Louisa Hegardt och ombudsmannakollegan Ulf Nilsson förklarar ord som hängavtal, dispositiv lagstiftning och avtalsbärande part. Reder ut vilken lagstiftning som reglerar det fackliga arbetet och förklarar vad som egentligen är skillnaden på ett kollektivavtal och ett lokalt avtal.

"Är det komplicerat?" frågar Louisa Hegardt.

"Ja", säger kursdeltagarna unisont.

Ingen av dem har tidigare varit engagerad i facket. Och det har heller inte funnits något fack att engagera sig i lokalt på deras arbetsplatser. En anledning är att de alla jobbar i privat eller ideell sektor. En sektor där 30 procent av Akademikerförbundet SSR:s medlemmar finns, men som har färre lokalföreningar än i andra sektorer.

– I privat sektor arbetar man ofta på mindre arbetsplatser. Om man är utspridda på mindre enheter är det svårt att hitta varandra. Men det är viktigt att ha en förening för att kunna påverka tillsättningar, arbetsmiljöfrågor och så vidare, säger Louisa Hegardt.

I privat sektor heter den fackliga enheten på varje arbetsplats Akademikerförening. I den samarbetar medlemmar från Akademikerförbundet SSR med medlemmar i andra Saco-förbund som finns på arbetsplatsen.

Louisa Hegardt slår hål på några myter. Som anställd har man varken rätt till löneökning varje år eller att pengar sätts av till tjänstepensionen. Och faktiskt inte heller en viss minimilön. I Sverige är alla de frågorna reglerade i kollektivavtalet, inte i lagen. Samtidigt finns andra tryggheter som faktiskt är lagstadgade, till skillnad från i vissa andra länder.

– Ibland när oroliga medlemmar ringer till SSR direkt får vi informera om att man inte kan bli uppsagd över en natt och få gå på dagen, som i USA. Så är det inte i Sverige. Arbetsgivaren måste varsla först, det är en process som man ska igenom, säger Louisa Hegardt.

Efter lunchen lyser solen in genom konferenslokalens fönster. I bänkarna tuggas det på hårda karameller med Akademikerförbundet SSR:s logga.

Kursledarna går igenom vad lagen om medbestämmande ger facket för rättigheter och arbetsgivaren för skyldigheter. Men också vikten av att få till ett bra samarbete med sin arbetsgivare.

– Man har aldrig någon fördel av att bli osams. Det är mycket smartare att gå in och försöka påverka i lugn takt, säger Ulf Nilsson. 

Vid eftermiddagsfikat har mycket information och många nya begrepp hunnit lyftas i rummet. Nu väntar någon timme till med djupdykning i frågor om fackets organisation och hur man agerar vid diskriminering. Sen är det dags för alla deltagare att åka hem till sitt.

Filippa Freijd tycker att hon har fått både nya kunskaper och aha-upplevelser med sig från kursen.

– Man kan vara med och påverka så mycket mer än vad jag trodde. Vi har världens möjlighet att samverka med arbetsgivaren och få det till det bättre för alla parter. Det finns en gammal bild av att fack och arbetsgivare är motparter. Men det är verkligen en win-win-situation, säger hon.

Lena Henriksson som jobbar med familjehemsplaceringar på Humana i Karlstad håller med.

– Men det handlar också om att man måste engagera sig själv som medarbetare, det är inte bara arbetsgivarens ansvar. Finns det ingen lokal facklig organisation så finns det ingen att förhandla med heller. 

Text: Johanna Kvarnsell, Akademikern. 

Reportaget ovan är en del av magasinet Akademikern 2/2018. Läs hela tidningen som PDF här! 

Läs mer: 

Så drivs lokalföreningen i Lilla Edet

up 61