Allt fler arbetsplatser har de senaste åren satsat på aktivitetsbaserade kontor. Det innebär bland annat att medarbetarna inte har några fasta arbetsplatser utan roterar och det finns också olika typer av arbetsplatser beroende på vad man ska arbeta med.
I en ny studie från Umeå universitet har forskarna utvärderat en flytt av drygt 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun. Personalen hade tidigare jobbat i cellkontor med egna rum. Men i samband med flytten fick hälften av dem flytta till aktivitetsbaserat kontor och den andra hälften till ett nytt cellkontor.
Resultatet visar att chefer och medarbetare som ofta behövde diskutera saker med kollegor eller hade varierande arbetsuppgifter trivdes bäst med aktivitetsbaserat kontor.
– De tyckte att det var mycket stimulerande och upplevde att de fick en högre produktivitet med aktivitetsbaserat, säger Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare och docent på yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, som har lett forskningsprojektet.
De som arbetade med enskilda arbetsuppgifter som krävde hög koncentration upplevde att de blev störda och producerade sämre i det aktivitetsbaserade kontoret. Även anställda som tidigare haft besvär med stress och psykisk ohälsa upplevde problem och hade hellre velat ha eget rum.
Lisbeth Slunga Järvholm påpekar att studiens viktigaste slutsats är att det alltid behöver göras en grundlig analys av vilka behov som finns i verksamheten innan man bestämmer sig för typ av kontor.
– Tanken med aktivitetsbaserat är väldigt god, just att det ska finnas olika typer av arbetsstationer som stödjer olika typer av arbetsuppgifter. Men vi tror att processen med att införa aktivitetsbaserat kontor många gånger går för fort. Det är viktigt att beslutet exempelvis är förankrat bland personalen och att de känt att de varit delaktiga i processen, säger hon.
Text: Stina Loman, Akademikern.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
