Akademikerförbundet SSR: "Las-utredningen har gått för långt"

Sedd av 78

Arbetsrätt. Hårdare krav på kvalifikationer för den som riskerar uppsägning, nya regler för kompetensutveckling och fler undantag från turordningsreglerna. Det är några av de förslag som presenteras för arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i dag, måndag.

Senast ändrad 15:19, 1 Jun 2020
Akademikerförbundet SSR är kritiskt till utredningen om ny lag om anställningsskydd (las). – Vi ifrågasätter den bärande principen. Det håller inte, säger förbundsjurist Mikael Smeds.

Akademikerförbundet SSR riktar kritik mot flera av de förslag som presenteras för ministern i dag. Dels ifrågasätter förbundet hela logiken i grunden till förslagen, nämligen den att arbetsgivare skulle anställa fler som står långt från arbetsmarknaden om det vore lättare att säga upp dem.

– Vi ifrågasätter den bärande principen. Vi har provanställning i sex månader i dag, det är helt riskfritt för arbetsgivaren, säger förbundsjurist Mikael Smeds.

– Dessutom menar jag att utredningen inte har presenterat något empiriskt underlag för sitt resonemang. Det överensstämmer inte med verkligheten, det håller inte.

Och dels anser förbundet att utredningen har gått för långt och lagt förslag som inte ingick i regeringens direktiv. Detta gör det svårt för parterna, som förhandlar om delvis samma frågor parallellt, att ha en förutsägbarhet.

– Utredningen har gått längre i sina förslag än de fyra punkter som den skulle förhålla sig till. De har tagit sig vissa friheter. Det är inte schysst, säger Mikael Smeds.

Han kallar utredningens förslag ”väldigt arbetsgivartillvända”. Om de skulle bli lag ser han en risk att fackförbunden blir aktivistiska i framtiden för att de upplever att de är i underläge.

– Det skulle försvaga den ena sidans förhandlingsposition och störa balansen. På kort sikt kan det här se smarrigt ut för arbetsgivaren, men på lång sikt kan konsekvenserna bli de motsatta. Även arbetsgivaren gynnas av att det finns en balans i förhandlingspositionerna för det skapar ansvarstagande fackförbund.

Några av utredningens förslag i korthet

Begreppet tillräckliga kvalifikationer

Detta är tillsammans med anställningstid det centrala i turordningsreglerna. Enligt nuvarande regler har en person vars tjänst försvinner rätt att börja på en annan tjänst i företaget om den har tillräckliga kvalifikationer. Men den har rätt att få viss inskolningstid och till och med viss upplärning i normala fall upp till tre eller fyra månader. Utredningen föreslås dock att det ska tas bort och att den person vars tjänst försvinner ska kunna hoppa in direkt på en ny tjänst.

– Nu har de tajtat till upplärningstiden till att man i princip omedelbart ska kunna arbeta på nya tjänsten. Detta följer inte av direktivet och är helt onödigt, säger Mikael Smeds.

Kompetensutveckling

Arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling ska lagstiftas, föreslår utredningen. Men i förarbeten till lagen står att det finns undantag. Arbetstagare med enklare, monotona uppgifter behöver inte erbjudas kompetensutveckling. Inte heller de som har omvärldsbevakning som en del av sin tjänst. Och skyldigheten gäller ”i skälig utsträckning”, enligt skrivningen.

– Vi ser framför oss akademiker som många gånger är specialister och där det ingår i tjänsten att förkovra sig. Det innebär i praktiken att arbetsgivaren inte behöver kompetensutveckla alla arbetstagare. Vi är mycket kritiska till det, säger Mikael Smeds.

Ogiltighetsförklaring av en uppsägning

I dag kan den som blir uppsagd från sin anställning och vill driva ärendet rättsligt fortsätta att vara anställd under tiden tvisten pågår. Men las-utredningen föreslår att på företag med 15 anställda eller färre ska möjligheten att ogiltigförklara uppsägningen under tvistetiden tas bort. Det gör att det i princip blir omöjligt för att anställda att pröva uppsägningen rättsligt eftersom få har råd att driva en process om de inte har lön, säger Mikael Smeds.

– Man rycker i praktiken undan möjligheten att få en rättslig prövning för den som sägs upp.

Slå ihop driftenheter

Utredningen föreslår att möjligheten att slå samman mindre driftenheter i exempelvis en kommun ska slopas. I dag kan ett fackförbund begära att andra arbetsställen ska slås ihop med den arbetsplats där det råder arbetsbrist. Detta för att undvika väldigt små driftsenheter med ibland endast en person med en specifik kompetens. Särskilt utsatt är skolans värld där exempelvis en idrottslärare är den enda med just den kompetensen på en skola och har svårt att göra anspråk på andra tjänster. Om man kan slå ihop flera skolor i samma turordningskrets skulle personer med lång erfarenhet skyddas. Den möjligheten ska bort, föreslår alltså utredningen.

– Logiken med las är att den ska skydda den som har arbetat längre framför den som har jobbat en kortare tid, säger Mikael Smeds.

Undantag från turordningsreglerna

Utredningen föreslår att fem, i stället för dagens två, personer ska kunna undantas från turordningsreglerna vid arbetsbrist. Och det ska gälla alla arbetsgivare och inte, som i dag, endast mindre. Detta urholkar anställningsskyddet, anser Akademikerförbundet SSR.

 

Förbundet hoppas att regeringen ska pausa det fortsatta arbetet med utredningsförslaget och vänta tills parterna i privat sektor har förhandlat färdigt. I slutet av sommaren återupptas förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt näringsliv.

up 29