Rapporten ”Den sociala skulden i skuggan av pandemin” bygger på svar från 3600 av Akademikerförbundet SSR:s medlemmar som jobbar inom socialtjänsten. Den är också en del av förbundets projekt Uppdrag välfärd, som genomförde en bred enkätundersökning bland förbundets medlemmar i höstas.
Rapporten bekräftar bilden av att arbetslösheten och isoleringen ökar, vilket skapat större social och ekonomisk utsatthet bland befolkningen. 9 av 10 medlemmar i undersökningen svarar att de upplever att social oro och psykisk ohälsa har ökat under pandemin. Över hälften svarar att våld i nära relationer har ökat. Mer än en tredjedel anser att missbruksproblem har blivit vanligare.
”Blåmärken syns inte i telefon”
Undersökningen tar också upp effekten av att socialtjänsten har fått ställa om stora delar av sin verksamhet under pandemin. Hembesök hos klienter har ersatts av videomöten och telefonsamtal. När kontakterna med brukare, kollegor och anhöriga blivit färre har socialtjänstens förmåga att se tecken på sociala problem blivit sämre. 6 av 10 medlemmar i undersökningen svarar att det blivit svårare att upptäcka psykisk ohälsa eller sociala problem som våld och missbruk.
– Blåmärken syns inte i telefon. Man märker inte om någon luktar alkohol under ett videosamtal, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, som skrivit rapporten.
Rapporten visar också att pandemin varit påfrestande för socialarbetarnas arbetssituation. Speciellt de som inte haft möjlighet att jobba hemifrån. Högre sjukfrånvaro än normalt har gjort att många fått mer att göra på jobbet.
Akademikerförbundet SSR drar slutsatsen att det här riskerar att bygga upp en social skuld som socialtjänsten måste hantera i när pandemin är över.
– Det finns sannolikt en massa social problematik där ute som socialtjänsten ännu inte fått vetskap om. När man börjar närma sig någon form av normalitet så kommer den att komma fram, säger Fredrik Hjulström.
Uppmaning till regering, riksdag och kommuner
Akademikerförbundet SSR uppmanar i rapporten politiker inom regering, riksdag och kommuner att ge socialtjänsten bättre förutsättningar när den dagen kommer. Här nämns förslag som: ge socialtjänsten tillräckliga resurser, lagstifta om socialtjänstens förebyggande ansvar, säkerställ en bättre och mer kunskapsbaserad uppföljning av individ- och familjeomsorgens arbete.
Fredrik Hjulström betonar att det är viktigt att satsa på det förebyggande arbetet.
– Vi vet väl genom forskning att ju senare social problematik upptäcks, ju svårare är det att göra någonting åt den. Tidiga insatser ger oftast bättre resultat till mindre resurser. Nu riskerar vi att upptäcka de sociala problemen sent, få svårare att göra någonting åt dem, och använda insatser som kräver mer resurser.
Han lyfter också fram behovet av att den officiella statistiken över individ och familjeomsorgens arbete blir bättre.
– Vi vill ha statistik där man kan mäta behov, vilka insatser som gjorts och vilka resultat de har gett på personnummer-nivå.
Rapporten ”Den sociala skulden i skuggan av pandemin” presenteras i dag, onsdag den 5 maj, vid Akademikerförbundet SSR:s digitala lunchseminarium, som är öppet för alla medlemmar. Där kommer även socialminister Lena Hallengrens statssekreterare Maja Fjaestad att finnas på plats för att diskutera frågan.
