Psykisk ohälsa bland Kriminalvårdens klienter – ”Skrämmande omfattning”

Rapporten med titeln ”Kort om psykisk ohälsa hos kriminalvårdsklienter” är framtagen av forskarna Lina Grip och Mikael Svensk vid Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet, FOU. ”Omfattningen av psykisk ohälsa bland Kriminalvårdens klienter är ganska skrämmande”, sa Linda Grip när hon presenterade rapporten under en forskningsdag.

Rapporten visar bland annat att tillstånd som depression, psykossjukdomar, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), suicidförsök och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt personlighetssyndrom för både män och kvinnor är mycket vanligare hos Kriminalvårdens klienter än befolkningen i stort.

– Rapporten belyser bland annat den höga förekomsten av psykisk ohälsa bland våra klienter, och att det är väldigt vanligt med samsjuklighet. Sammanställd forskning visar även att personer med adhd, antisocialt personlighetssyndrom, psykopati samt en samsjuklighet av psykisk ohälsa innefattande missbruk i större utsträckning återfaller i brott, säger Lina Grip i ett pressmeddelande.

I rapporten lyfts att omfattningen och karaktären av den psykiska ohälsan kan få konsekvenser för bland annat Kriminalvårdens övergripande verksamhetsplanering och de enskilda klienternas behandlingsresultat.

– Jag hoppas att rapporten leder till en reflektion kring Kriminalvårdens roll och uppdrag i behandlingen av klienter som lider av just psykisk ohälsa. Det känns väldigt angeläget, inte minst ur en brottsförebyggande aspekt, att fundera vidare på om psykisk ohälsa behöver behandlas för att möjliggöra återfallsförebyggande behandling och minska återfall i brott, säger Lina Grip.

Dock saknas det till stor del fortfarande forskning på hur olika tillstånd av psykisk ohälsa påverkar klientens mottaglighet till och effekter av behandling.

– Det finns vissa tydliga kunskapsluckor när det gäller forskning om svensk kriminalvård. Bland annat saknar vi en studie där man tittar på psykisk ohälsa hos hela kriminalvårdspopulationen, i dag finns bara forskning om särskilda delar. Vi saknar även forskning med fokus på mottaglighet, om hur våra behandlingsinsatser påverkas beroende på den psykiska ohälsan.