Nu kan farfar vara föräldraledig med barnbarnen – och andra nya lagar

Fler dubbeldagar i föräldraförsäkringen

Föräldrar som har barn som är yngre än 15 månader kan ta ut 60 dubbeldagar, det vill säga dagar då båda föräldrarna är lediga och båda får föräldrapenning. Tidigare var antalet dubbeldagar 30 och kunde bara tas ut fram tills barnet fyllde ett år.

Mor- och farföräldrar får ta hand om barnbarnen med föräldrapenning

Nu kan föräldrar överföra 45 av föräldrapenningdagarna till någon annan än till sambo och barnets vårdnadshavare. Det innebär att mormor och farfar eller någon annan kan ta ut föräldrapenning som baseras på hur mycket personen tjänar per år. Personen får inte arbeta eller söka jobb under tiden. Pensionärer får den lägsta nivån av föräldrapenning.
Ensamma vårdnadshavare får överföra 90 dagar per barn.

Lättnader i sekretess för att stoppa fusk

Från och med i dag ska vissa myndigheter, kommuner och a-kassor kunna dela mer information med varandra. Det kan handla om uppgifter som behövs för att fatta rätt beslut i ett ärende eller som behövs för att genomföra kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

Den nya lagen, ”lagen om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet”, innebär att aktörerna blir skyldiga att dela uppgifter med varandra.

Lättare säga upp hyresgäster

Det blir lättare för hyresvärdar att säga upp hyresgäster som begår brott som försämrar närmiljön för dem som bor i området. Hyresgästerna har även ansvar för att barn som bor i lägenheten inte begår brott som skapar otrygghet bland grannarna. Samtidigt blir det svårare för hyresgäster att låta utomstående personer bo i lägenheten och hyresvärdens möjligheter att kontrollera hur lägenheten används ökar.

Den som utsätts för våld kan få behålla hyresrätten

Om en sambo eller medboende maka/make utsätts för våld av närstående gör samma lagändring det lättare för den personen att ta över hyreskontraktet.

Kriminellt att förneka Förintelsen

Riksdagen har röstat för ett förtydligande av bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Att förneka Förintelsen och vissa andra internationella brott kriminaliseras. Dessutom ska enskilda personer i skyddade grupper ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd. Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla 1 juli 2024, men delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen och den ändringen är vilande till den 1 januari 2027. En ändring i grundlag kräver två beslut av riksdagen med val emellan.

Slopad ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader

Ersättningen till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader tas bort. Ersättningen betalas vanligen ut kalenderåret efter det år som arbetsgivaren har haft kostnaderna och ändringen gör att den sista utbetalningen betalas ut under 2025. Arbetsgivare har dock fortsatt rätt att få ersättning för sjuklönekostnader för anställda som omfattas av det särskilda högriskskyddet.

Förlängt tilläggsbidrag för barnfamiljer

Det tillfälliga tilläggsbidraget inom bostadsbidraget infördes för att kompensera barnfamiljer med låga inkomster när matpriser och andra kostnader sköt i höjden till följd av bland annat högre inflation. Bidraget förlängs nu och gäller 2024 ut då levnadsomkostnaderna fortsatt är höga.

Utvidgat reseförbud för barn

Det utreseförbud som redan finns utvidgas till att gälla om det finns en påtaglig risk för att ett barns hälsa eller utveckling skadas om barnet  förs utomlands, på grund av omständigheter som kan leda till LVU. Det kan handla om exempelvis uppfostringsresor, omvändelseförsök eller barn som vill ansluta sig till terroristorganisationer.

Slopat krav på att spara papperskvitton

Kvitton och fakturor behöver inte längre bevaras i pappersform om de finns digitalt. Tidigare gällde kravet på att räkenskapsinformation skulle bevaras i original under viss tid. Förändringen gör att företag slipper hantera stora mängder pappersmaterial.

Nya regler om läroböcker i skolan

Ändringar i skollagen ska förtydliga och förstärka elevernas rätt till bra läromedel. Alla elever ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker och andra läromedel som behövs för en god kunskapsutveckling. Lärobok definieras numera som tryckt läromedel, med eller utan digitala komponenter. Läromedel definieras som helt eller delvis tryckt eller digitalt verk som är avsett för undervisning. Därtill finns lärverktyg som kan vara tryckta eller digitala, eller utrustning som används i undervisningen.

Vill du veta mer om aktuella lagändringar kan du läsa här.