En intagen på en anstalt försökte muta en kriminalvårdare till att smuggla in en mobiltelefon – för 100 000 kronor. Kriminalvårdaren anmälde händelsen och den intagne dömdes för givande av muta.
Två regionanställda tog emot förmåner, bland annat presentkort till ett värde av tusentals kronor, i samband med en extern utbildning. Båda dömdes till för tagande av muta.
Det är två av flera exempel bland de totalt 23 mutbrottsdomar som meddelades i Sverige 2020, enligt näringslivsorganisationen IMM.
Sedan några år tillbaka har IMM, som arbetar för att motverka korruption i samhället, sammanställt svenska mutbrottsdomar.
Summan: 16,6 miljoner
I rapporten för 2020 märks en ökning av mutförsök mot myndighetsutövare. 48 procent av domarna i fjol rörde myndighetsutövning, framför allt inom sektorerna transport och fordon, samt vård och omsorg.
– All verksamhet som bedrivs inom det offentliga ska bedrivas i medborgarnas intresse. Därför är det viktigt att de som arbetar inom just offentlig sektor är medvetna om att det ställs krav på saklighet och objektivitet. Allmänheten ska kunna förlita sig på att det offentliga bedriver sin verksamhet med absolut hederlighet och opartiskhet, säger Hayaat Ibrahim, tillförordnad generalsekreterare på IMM.
Antalet domar 2020 var något färre än tidigare år, men mutorna hade ett högre värde. 2019 uppgick mutornas samlade värde till cirka 4,9 miljoner kronor – i fjol ökade det till hela 16,6 miljoner.
– Det har varit fastigheter och pengaöverföringar med betydande belopp. Till exempel en pengaöverföring på 5,6 miljoner kronor till en personlig assistent, från en brukares förälder.
”Inte alltid lätta att tolka”
Hayaat Ibrahim betonar att ingen sektor eller bransch är förskonad från korruption och mutor. Korruptionsrisker kan finnas överallt – bland både privata och offentliga aktörer, inom allt från kommunal verksamhet till statlig.
Vad kan myndigheter göra för att motverka mutor?
– För att kunna identifiera och hantera sina korruptionsrisker krävs att myndigheter implementerar effektiva antikorruptionsåtgärder. En avgörande åtgärd är att konkreta riskanalyser utifrån ens verksamhet genomförs. I vår rapport ser vi att både privat och offentlig verksamhet återfinns. Varje sektor måste fråga sig: Vilka risker har vi på grund av den sektor vi tillhör, men också utifrån den typ av verksamhet vi bedriver?, säger Hayaat Ibrahim och fortsätter:
– Det behövs även tydliga regelverk och riktlinjer, som förklarar hur medarbetare förväntas agera i olika situationer. Lagbestämmelserna är inte alltid lätta att tolka och därför behövs det mer vägledning i form av praktiska exempel. IMM:s kod mot korruption i näringslivet kan vara en bra utgångspunkt i detta arbete. Vidare är det viktigt att medarbetare utbildas inom korruptionsfrågor, samt att det finns rapporteringskanaler dit medarbetare kan vända sig vid misstänkta oegentligheter.
