Brist på akademiker till avhopparverksamhet

KRIMINALVÅRDEN Frivården spelar en avgörande roll i arbetet med avhoppare. Men det råder brist på akademiker och trycket på frivårdsinspektörerna är stort. ”Kan bli tungt för de befintliga kollegorna.”

Fler unga måste lockas att hoppa av den kriminella banan, säger regeringen. Men för frivården, som jobbar aktivt med frågan, är det en stor utmaning att hitta tillräckligt med personal med rätt kompetens.

Foto: Gettyimages

För att hejda unga att fortsätta in i den kriminella världen när skjutningar och sprängningar begås av allt yngre ungdomar sammankallar integrationsminister Johan Pehrson och jämställdhetsminister Paulina Brandberg i dagarna experter från civilsamhället för att hitta sätt att akut förebygga ungas grova brottslighet.

Men Kriminalvården som är en av myndigheterna som har i uppdrag att stötta avhoppare från kriminella miljöer vittnar om svårigheter i arbetet. Uppdraget att utveckla arbetet med stöd till avhoppare, bland annat från kriminella miljöer, kom från regeringen 2021 och ska slutrapporteras i början av nästa år. Så hur har det gått hittills?

Resultatet är ett tajtare samarbete mellan myndigheterna, och ett aktivt arbete i många kommuner. Det berättar Emma Ekstrand, chef för avdelningen för verksamhetsinnehåll på Kriminalvården.

– Det har samtidigt varit utmanande. Det är främst i kommunerna som arbetet sker, och med 290 kommuner, av vilka en del inte alls är vana vid problematiken, har samarbetet varit komplext.

Det är ett väldigt kvalificerat arbete att jobba med den här målgruppen. Till frivården är det ju akademiker som vi söker i första hand: socionomer, jurister eller beteendevetare.

Inom Kriminalvården har frivården särskilt ansvar för extern samverkan, bland annat med kommuner, arbetsförmedling, polis och psykiatri, för att planera och genomföra återfallsförebyggande insatser för avhoppare.

– Frivårdens primära kompetens är att jobba med faktorer som driver kriminalitet, som kriminella tankemönster, men också problemlösningsstrategier när man riskerar att hamna i en situation där man återfaller i brott. Så det är främst det som vi kan bidra med.

Emma Ekstrand, chef för avdelningen för verksamhetsinnehåll på Kriminalvården. Foto: Kriminalvården

I det här utökade samarbetet med myndigheterna – vilka är frivårdens utmaningar?

– Det räcker med att öppna en tidning för att se att frivården är väldigt arbetsbelastad. Det är inte bara våra anstalter och häkten som är fulla, utan inflödet av klienter till frivården har också ökat markant de senaste åren. Det är en verksamhet under högt tryck och det är klart att samverkan tar tid från medarbetarna – tid som hade kunnat läggas på klientkontakt och behandlingssamtal.

Ett annat problem är rekryteringen, och det är inte primärt ekonomiskt betingat. I budgetpropositionen aviserades ökade anslag till Kriminalvården som ungefär motsvarade det som myndigheten hade äskat för, berättar Emma Ekstrand. Utmaningen består snarare i att hinna med, och att hitta den kompetens som krävs.

– Det är ett väldigt kvalificerat arbete att jobba med den här målgruppen. Till frivården är det ju akademiker som vi söker i första hand: socionomer, jurister eller beteendevetare.

Hur ser personalomsättningen ut inom frivården?

– Om man tittar på det ur ett nationellt perspektiv har vi historiskt sett haft låg personalomsättning. Nu är den högre än tidigare. 14 procent av frivårdsinspektörerna slutade 2022.

Vad beror det på?

– Vi har tittat på avgångsenkäter bland annat, och där lyfter många arbetsbelastningen. När vi inte riktigt hinner med att rekrytera, kan det bli tungt för de befintliga kollegorna. Det kan också bli belastande när man får många nya kollegor på en gång, och vi inte riktigt hinner med att ge ett bra stöd vid introduktionen. Där jobbar vi och försöker hitta bättre former. Löneläget är också något man anger.

Framåt då – hur ska arbetet med det växande antalet avhoppare utvecklas? Det görs mycket arbete, berättar Emma Ekstrand. Fler kommuner erbjuder avhopparstöd, och polisen har i alla sina 95 lokalpolisområden inrättat lokala avhopparsamordnare, som kommer att söka upp och motivera personer att lämna kriminaliteten.

– De behöver nu etableras och börja jobba ihop med både frivården och kommunerna. Det kommer att ge större kraft i de här frågorna lokalt, och vi tror att det kommer att göra stor skillnad.

Inom Kriminalvården försöker man sprida sin kompetens kring kriminalitet och behandling av kriminella, och ska nu börja utbilda 13 referenskommuner i de vetenskapliga principer som myndigheten själv arbetar efter. Sedan är planen att ytterligare 15 kommuner ska läggas till listan.

– Så nu handlar det om att fortsätta alla de åtgärder som är igångsatta.

Tim Andersson

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Larmet inifrån Arbetsförmedlingen: ”It-miljön skapar...

ARBETSMILJÖ Skyddsombuden har anmält brister i den dig...
26 april, 2024

Krönika: Det kan vara skadligt att vänja sig

KRÖNIKA Det är lätt att vänja sig, även vid sådant...
25 april, 2024

Låginkomsttagares vård kostar mer – trots att de lev...

FORSKNING Redan från 20-årsåldern har personer med l...
24 april, 2024

Debatt: 3 sätt att lösa kompetensbristen i EU

EU-VALET En europeisk talangpool är ett sätt att mö...
23 april, 2024


Läs även

Maria lämnar socialtjänsten till följd av ohållbar s...

SOCIALT ARBETE Hög personalomsättning bland socialsekrete...
25 mars, 2024

Hög personalomsättning bland HR – ”Bekymmersam...

HR Personalomsättningen skenar bland HR-speci...
19 mars, 2024

Bemöter LVU-kampanjen på sociala medier

DESINFORMATION Nu finns Socialstyrelsen på Tiktok och Sna...
12 mars, 2024

Så kan kollegor förebygga sexköp

ARBETSMILJÖ Sexköpare oroar sig ofta för de sociala ko...
11 mars, 2024