”Hotet påverkade min tro på att jag kan göra gott.”
Orden är socialsekreteraren Filip Åhlanders. När han blev hotad till livet började han fundera över sin yrkesroll. För vad ska man egentligen tåla som socialsekreterare? Och hur pratar vi om de hot som framförs av klienter, kunder, brukare?
Ni som läser Akademikern jobbar alla på ett eller annat sätt med människor. I många av era yrken förekommer hot, ofta från personer i en utsatt situation. Det är ingen nyhet. Men det är lätt att antalet personer som hotas på jobbet bara blir anonyma staplar i ett diagram. Nu vill vi lyfta frågan. Vad ska man acceptera? Hur pratar man om hoten på arbetsplatsen? Och vad gör man för att problemet inte ska sopas under mattan?
Har du också varit utsatt för hot på jobbet? Hör av dig till redaktionen, vi vill att fler röster kommer till tals!
En annan aktuell fråga är förändringen av Arbetsförmedlingen. Nästa år ska hela den verksamhet som stöttar och matchar arbetssökande utföras av externa leverantörer.
Men vad är fördelen med det?
Ingen, enligt forskningen, säger arbetsmarknadsekonomen Anders Forslund i vår intervju.
Å andra sidan kan en mångfald av aktörer kanske bidra med en starkare förankring i lokalsamhället. Som i Malmö, där fotbollsklubben Rosengård står bakom en av Arbetsförmedlingens leverantörer.
Läs mer om det, och om Marie Bergvall Bark, som jobbar där, i vårt reportage här.
