3 november, 2021

Långvarigt stillasittande ett bortglömt arbetsmiljöproblem

ARBETSMILJÖ Långvarigt stillasittande på jobbet kan leda till ömmande nacke och rygg. Det innebär också en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ-2, cancer och depression. Trots riskerna glöms problemet ofta bort i arbetsmiljöarbetet.

Långvarigt stillasittande arbete innebär flera risker. Foto: Getty

Långvarigt stillasittande i en obekväm arbetsställning är den näst vanligaste orsaken till arbetsbesvär, enligt Arbetsmiljöverkets rapport för 2020.

Foto: Getty

Riskerna med stillasittande arbete kan förebyggas genom fysisk aktivitet. Ett sätt är att variera sin arbetsställning, växla mellan att sitta, stå och göra en pulshöjande fysiska aktivitet under arbetsdagen. För kontorsarbetare kan en bra balans vara att sitta 60 procent, stå 30 procent och röra på sig 10 procent av arbetsdagen.

– Mitt personliga råd är: Fastna inte i Zoom-möten som går i ett. Ta paus en gång i timmen, sade David Hallman som forskar om arbetsmiljö och hälsa vid Högskolan i Gävle vid Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskaps seminarium om långvarigt stillasittande i förra veckan.

Europeiska arbetsmiljöbyrån rekommenderar i sina riktlinjer att långvarigt stillasittande ska begränsas till högst fem timmars stillasittande per dagDe menar också att den som sitter still bör ta en rörelsepaus varje halvtimme och en längre rörelsepaus efter två timmar sittande. Få arbetsplatser känner dock till rekommendationerna.

När Arbetsmiljöverket nyligen inspekterade 1400 arbetsplatser i landet med fokus på långvarigt stillasittande så upptäcktes brister hos drygt hälften. Många arbetsgivare saknade rutiner för att bedöma och åtgärda riskerna med stillasittande. På flera håll satt arbetstagarna stilla i 4-6 timmar varje dag och hade låg kunskap om vikten av att pausa arbetet och ändra arbetsställning.

– Det är viktigt att arbetsgivare organiserar arbetet så att arbetstagare har handlingsutrymme att variera arbetsställningar och arbetsrörelser. Hög arbetsbelastning kan till exempel göra att handlingsutrymmet krymper, kommenterade Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin resultatet i myndighetens pressmeddelande om inspektionerna.

Arbetsgivare är skyldiga att se till att deras anställda inte utsätts för hälsofaror, att de har kunskap om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, och kan känna igen tidiga tecken på överbelastning.

Stefan Karlsson

Senaste nytt

Var fjärde ung tjej har svåra besvär av psykisk ohälsa

PSYKISK OHÄLSA Psykisk ohälsa vanligt förekommande bland ...
2 juni, 2023

Spotify: Vi måste skapa trygghet – rädda människor p...

HR På Spotify brukade många problem lösas gen...
31 maj, 2023

Kommunerna med störst andel barn i fattiga hushåll

EKONOMI Stora skillnader mellan kommunerna – här f...
30 maj, 2023

Tidslinje: Lever vi längre i dåliga tider?

FOLKHÄLSA Forskarna är överens om att det finns ett ...
29 maj, 2023


Läs även

Orimliga krav på effektiviseringar

KRÖNIKA Ambitionsnivån ska höjas och verksamheten ...
15 maj, 2023

Experten svarar: Hjälp – vi har för mycket att göra!

EXPERTEN SVARAR Arbetsbelastningen har ökat samtidigt som ...
12 april, 2023

Arbetsmiljöverket backar om beslut kring skyddsombud...

ARBETSRÄTT Skyddsombud får delta i individärenden – i...
11 april, 2023

Jobbstress leder till 700 dödsfall årligen

ARBETSMILJÖ Antalet personer som dör till följd av job...
23 mars, 2023