Långvarigt stillasittande ett bortglömt arbetsmiljöproblem

Riskerna med stillasittande arbete kan förebyggas genom fysisk aktivitet. Ett sätt är att variera sin arbetsställning, växla mellan att sitta, stå och göra en pulshöjande fysiska aktivitet under arbetsdagen. För kontorsarbetare kan en bra balans vara att sitta 60 procent, stå 30 procent och röra på sig 10 procent av arbetsdagen.

– Mitt personliga råd är: Fastna inte i Zoom-möten som går i ett. Ta paus en gång i timmen, sade David Hallman som forskar om arbetsmiljö och hälsa vid Högskolan i Gävle vid Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskaps seminarium om långvarigt stillasittande i förra veckan.

Europeiska arbetsmiljöbyrån rekommenderar i sina riktlinjer att långvarigt stillasittande ska begränsas till högst fem timmars stillasittande per dag. De menar också att den som sitter still bör ta en rörelsepaus varje halvtimme och en längre rörelsepaus efter två timmar sittande. Få arbetsplatser känner dock till rekommendationerna.

När Arbetsmiljöverket nyligen inspekterade 1400 arbetsplatser i landet med fokus på långvarigt stillasittande så upptäcktes brister hos drygt hälften. Många arbetsgivare saknade rutiner för att bedöma och åtgärda riskerna med stillasittande. På flera håll satt arbetstagarna stilla i 4-6 timmar varje dag och hade låg kunskap om vikten av att pausa arbetet och ändra arbetsställning.

– Det är viktigt att arbetsgivare organiserar arbetet så att arbetstagare har handlingsutrymme att variera arbetsställningar och arbetsrörelser. Hög arbetsbelastning kan till exempel göra att handlingsutrymmet krymper, kommenterade Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin resultatet i myndighetens pressmeddelande om inspektionerna.

Arbetsgivare är skyldiga att se till att deras anställda inte utsätts för hälsofaror, att de har kunskap om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, och kan känna igen tidiga tecken på överbelastning.