3 november, 2021

Långvarigt stillasittande ett bortglömt arbetsmiljöproblem

ARBETSMILJÖ Långvarigt stillasittande på jobbet kan leda till ömmande nacke och rygg. Det innebär också en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ-2, cancer och depression. Trots riskerna glöms problemet ofta bort i arbetsmiljöarbetet.

Långvarigt stillasittande arbete innebär flera risker. Foto: Getty

Långvarigt stillasittande i en obekväm arbetsställning är den näst vanligaste orsaken till arbetsbesvär, enligt Arbetsmiljöverkets rapport för 2020.

Foto: Getty

Riskerna med stillasittande arbete kan förebyggas genom fysisk aktivitet. Ett sätt är att variera sin arbetsställning, växla mellan att sitta, stå och göra en pulshöjande fysiska aktivitet under arbetsdagen. För kontorsarbetare kan en bra balans vara att sitta 60 procent, stå 30 procent och röra på sig 10 procent av arbetsdagen.

– Mitt personliga råd är: Fastna inte i Zoom-möten som går i ett. Ta paus en gång i timmen, sade David Hallman som forskar om arbetsmiljö och hälsa vid Högskolan i Gävle vid Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskaps seminarium om långvarigt stillasittande i förra veckan.

Europeiska arbetsmiljöbyrån rekommenderar i sina riktlinjer att långvarigt stillasittande ska begränsas till högst fem timmars stillasittande per dagDe menar också att den som sitter still bör ta en rörelsepaus varje halvtimme och en längre rörelsepaus efter två timmar sittande. Få arbetsplatser känner dock till rekommendationerna.

När Arbetsmiljöverket nyligen inspekterade 1400 arbetsplatser i landet med fokus på långvarigt stillasittande så upptäcktes brister hos drygt hälften. Många arbetsgivare saknade rutiner för att bedöma och åtgärda riskerna med stillasittande. På flera håll satt arbetstagarna stilla i 4-6 timmar varje dag och hade låg kunskap om vikten av att pausa arbetet och ändra arbetsställning.

– Det är viktigt att arbetsgivare organiserar arbetet så att arbetstagare har handlingsutrymme att variera arbetsställningar och arbetsrörelser. Hög arbetsbelastning kan till exempel göra att handlingsutrymmet krymper, kommenterade Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin resultatet i myndighetens pressmeddelande om inspektionerna.

Arbetsgivare är skyldiga att se till att deras anställda inte utsätts för hälsofaror, att de har kunskap om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, och kan känna igen tidiga tecken på överbelastning.

Stefan Karlsson

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.

Senaste nytt

Skarp kritik mot regeringens LVU-förslag: ”Ful...

SOCIALT ARBETE Akademikerförbundet SSR sågar regeringens ...
30 november, 2023

På väg utför med tilliten bland unga?

SPANING Unga litar mindre på varandra i dag än tid...
28 november, 2023

Avtalsrörelsen är igång – lön och kompetensfrågor i ...

AVTALSRÖRELSE Akademikerförbundet SSR:s avtalsråd för ko...
27 november, 2023

Så undviker du teknikstress på jobbet

ARBETSMILJÖ AI och andra verktyg ska effektivisera job...
23 november, 2023


Läs även

Sis HR-direktör: ”Vi har stora utmaningar”

SIS Anställda på Sis arbetar i en riskfylld mi...
15 november, 2023

Arbetsmiljön på Sis: ”Det är inte acceptabelt”

SIS Sis-personal skadas och hotas på jobbet, v...
15 november, 2023

Granskning: Hot och våld vardag för Sis-personal

SIS Huvudskador, gisslansituationer och våldsa...
14 november, 2023

Minoritetsstress drabbar hbtqi-personer på jobbet

ARBETSMILJÖ Hbtqi-personer upplever ofta en minoritets...
13 november, 2023