Kritik mot nya socialtjänstlagen: ”Går på knäna”

Nästan ett halvår har gått sedan den omfattande utredningen ”Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag” lämnades över till socialminister Lena Hallengren (S).

Förslaget har varit ute på remissrunda – och i veckan kom svaren.

I utredningen föreslås bland annat ett förtydligat barnperspektiv. Ett av förslagen är att socialnämnden ska kunna prata med ett barn utan vårdnadshavarens samtyckte, och utan att vårdnadshavaren är närvarande – även inför ett utredningsbeslut.

Men barnrättsorganisationen Bris ifrågasätter hur de nya förslagen ska vinna kraft. Detta med tanke på att utredningen varken får lägga förslag som är kostnadsdrivande eller ambitionshöjande.

– Att det funnits ett behov av en reform av socialtjänsten utifrån barns behov och rättigheter har länge varit uppenbart. Behoven av förändring är stora men vi är kritiska till hur förslagen i utredningen ska lösa dessa utmaningar, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare, i ett pressmeddelande.

Bris menar också att många förslag är ”vaga” och i vissa delar saknar barnrättsperspektiv.

”För liten budget”

Inte heller organisationen Rädda Barnen tycker att socialtjänstutredningen är tillräcklig för att hjälpa barn som far illa. Mer pengar behövs.

– Under många, många år har socialsekreterare larmat om att de går på knäna och inte har möjlighet att genomföra sitt uppdrag på grund av för lite personal och för liten budget, säger Helena Thybell, generalsekreterare på Rädda Barnen, i en intervju med TT.

Akademikerförbundet SSR:s kritik rör framför allt det som saknas i utredningen. Förbundet har länge drivit frågan om att individärenden inte bör beslutas av politiker utan av professionella tjänstemän.

– Vi hade allra helst velat se ett avgörande om detta i socialtjänstlagen. Nu blev det inte så, säger förbundsordförande Heike Erkers.

Utredare Margareta Winberg föreslår istället att regeringen ska undersöka frågan i en separat utredning, något som förbundet hoppas sker ”skyndsamt”.

Socialtjänstens verksamhet ska bedrivas på vetenskap och beprövad erfarenhet, lyder ett annat förslag. Det i sig är bra, uttrycker Akademikerförbundet SSR i sitt remissvar, men Heike Erkers betonar:

– Då kan man inte ha en ordning där outbildade lekmän till politiker äger ansvaret att ta beslut i de svåraste ärendena man kan besluta om i socialtjänsten.

LVU-ärenden är exempel på sådan ärenden, förklarar förbundsordföranden.

SKR: Stora utmaningar

I flera remissvar är det mer ros än ris. Till exempel är Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), Sveriges kommuner och regioner (SKR), Kriminalvården och Jämställhetsmyndigheten i huvudsak positiva till utredningens förslag.

Jämställdhetsmyndigheten uttrycker sig bland annat gillande om förslaget att socialtjänsten ska främja jämställda levnadsvillkor.

SKR gillar förslaget om att kommunerna ska få möjlighet att erbjuda insatser utan behovsprövning.

− Socialtjänsten står inför stora utmaningar. För att möta medborgarnas behov innan sociala problem har fördjupats, måste insatserna nå människor tidigt. Möjligheten att ge insatser utan ansökan, utredning och beslut kan vara en väg att både nå personer som annars drar sig för att kontakta socialtjänsten och att frigöra socialtjänstens resurser till de med störst behov, säger Arion Chryssafis, ordförande för beredningen för socialpolitik och individomsorg på SKR, i ett pressmeddelande.