Utvecklingen av gängrelaterat våld och brottslighet som drabbar allt yngre barn är fruktansvärd och ytterst oroande. Samtidigt är det oroande att regeringen hastar fram förslag med tveksam effekt där vi bygger ett samhällsskydd som riskerar att ske på bekostnad av barns rättigheter. Förslag som dessutom riskerar att påverka förutsättningarna för det sociala arbetet i grunden.
Socialtjänsten står inför ett skifte. En ny socialtjänstlag med ökat handlingsutrymme att arbeta förebyggande och skapa ökat förtroende och tillgänglighet för målgruppen bereds. Men med alla reformer av kriminalpolitisk karaktär som berör socialtjänstens arbete med barn och unga riskerar socialtjänsten och det sociala arbetet att ta en annan riktning – och arbetet med barns rättigheter likaså.
Den 18 januari gick remisstiden ut för promemorian om så kallade säkerhetszoner, som föreslår att polisen ska få möjlighet att inrätta visitationszoner. Utredningens förslag är ett i raden av flera med ambitionen att visa handlingskraft mot det grova våld som sker. En styrkeuppvisning som dock riskerar att kränka barn (och vuxnas) lagstadgade rättigheter – i allt från rätt till integritet och privatliv till skydd mot diskriminering.
Förslag som dessutom inte lyckats visa att de faktiskt kommer fungera som önskat och som saknar en gedigen barnkonsekvensanalys. När utredningen presenterades var det även med kortad remisstid precis innan jul- och nyårshelgerna. Flera remissinstanser avböjde att svara på remissen med hänvisning till den korta tidsfristen. Rädda Barnen och flera andra aktörer har avstyrkt förslaget.
Det är inte första gången regeringen haft bråttom i dessa frågor. Innan remisstiden gått ut kring utredningen om att sätta barn i fängelse hade man gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda för inrättandet av barnfängelser. Ett stort avsteg från ordinarie beredning och demokratiska principer.
Ett ökat fokus på brottspreventiva insatser riskerar att omintetgöra den nya socialtjänstlagens intentioner samt socialtjänstens ansträngningar att öka förtroende, tillit och tillgänglighet för barn och unga.
Det finns ytterligare en lång rad förslag på detta område som är på väg att utredas eller beredas, och flera av dem berör socialtjänstens kärnverksamhet. En möjlig sänkning av straffmyndighetsåldern utreds nu, en sänkning som skulle gå emot Barnkonventionens intentioner och i praktiken innebära att barn under 15 år kan hamna i fängelse. Barn som i nuläget får insatser av socialtjänsten.
LVU föreslås inte längre endast vara en skyddslagstiftning för barn utan även en påföljd för barn som begått brott – och ska kunna beslutas av åklagare som saknar socialtjänstens kunskap om skyddsbedömningar och barns behov kopplat till omhändertagande. Socialtjänsten föreslås även ges ett uttalat brottspreventivt ansvar. Då socialtjänstens insatser tidigare utgick från skydd, stöd och behandling ser vi en politisk vilja att delvis förskjuta detta fokus till straff, kontroll och repressiva åtgärder. Det är en stor omvändning – i såväl socialtjänstens uppdrag som i synen på barn.
Konsekvenserna oroar Rädda Barnen. Socialtjänsten behöver förutsättningar att stärka och utveckla sitt grunduppdrag – förebyggande arbete, tidiga insatser, stöd och slutligen skydd är centrala delar för att säkerställa barns rättigheter. Något som den nya socialtjänstlagen möjliggör. Ett ökat fokus på brottspreventiva insatser – inte bara narrativt utan också i lagstiftningen – riskerar att omintetgöra den nya socialtjänstlagens intentioner samt socialtjänstens ansträngningar att öka förtroende, tillit och tillgänglighet för barn och unga.
Vi som varnar för konsekvenserna, och hänvisar till barns rättigheter, kallas ofta naiva. Det borde vara tvärtom. Att säga nej till förslag som inte bottnar i evidens, beprövad erfarenhet eller barns rättigheter handlar inte om att man bagatelliserar det grova våldet. Samhället – och barn – borde kunna förvänta sig förslag som tydligt svarar mot de allvarliga konsekvenser det grova gängrelaterade våldet och brottsligheten skapar.
Rädda Barnen vet att det finns en utbredd oro över denna utveckling bland socialarbetare runt om i landet. Vi vet att kunskap och erfarenhet om vad barn och unga behöver är stor på socialkontor, inom elevhälsan, hos fältare och familjebehandlare. Här finns kunskap om vilka verktyg som behövs för att bidra till att vända den utveckling av våld och social problematik vi ser idag.
Rädda Barnen önskar att det sociala arbetets expertis framträder starkare och mer tydligt i den allmänna debatten. Det gängrelaterade våldet och kriminaliteten har givetvis en polisiär dimension – men frågan är mer komplex än så. Frågan är också barnrättslig och har med barns utveckling, risker i uppväxten och behov av stöd att göra. Detta bör lyftas fram i debatten och här är socialtjänsten och det sociala arbetet centralt.
Låt oss tillsammans hjälpas åt att skärpa fokus på barns behov, förutsättningar och rättigheter i en tid när samhällets gensvar på komplexa utmaningar står inför förändring. På så vis kan vi bygga ett samhällsskydd som inte är på bekostnad av barns rättigheter.
Suzanna Holmberg och Erik Ulnes är socionomer och politiska rådgivare på Rädda Barnen
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
Larmet inifrån Arbetsförmedlingen: ”It-miljön skapar...
ARBETSMILJÖ
Skyddsombuden har anmält brister i den dig...
26 april, 2024
Krönika: Det kan vara skadligt att vänja sig
KRÖNIKA
Det är lätt att vänja sig, även vid sådant...
25 april, 2024
