Konsultkostnader för miljoner

Att anlita en socionomkonsult kostar kommunen omkring dubbelt så mycket som en anställd. Ändå har två tredjedelar av landets kommuner tvingats ta till sådana lösningar under senaste året. Det visar en undersökning som Akademikern genomfört, där 186 kommuner svarat.

Här är kommunerna som betalar mest för konsulter i socialtjänsten

Den vanligaste anledningen till att anlita konsulter inom socialtjänsten är att det är svårt att få tag på utbildade socionomer. Det är alldeles för många som väljer att lämna sina tjänster och alldeles för få som söker de utannonserade platserna. Vid arbetstoppar, sjukdom bland den ordinarie personalen och svårigheter att få in vikarier ser man ingen annan lösning än att vända sig till bemanningsbolagen.

För en del kommuner handlar det om få konsulter som anlitas under korta perioder, andra har flera konsulter på plats konstant. De används inom allt ifrån familjerätt till ekonomiskt bistånd. Vanligaste svaret är att man låter konsulter sköta utredningar inom barn och ungdom, men flera kommuner har också anlitat konsulter för arbete som enhetschef.

Hur mycket extra man bedömer att användandet av konsulter i socialtjänsten kostar kommunen varierar mycket, och är ibland inte helt enkelt att räkna ut eftersom man använt medel för vakanta tjänster. Men för många kommuner handlar det om miljontals kronor i extra kostnader, som mest över 16 miljoner kronor på ett år.

Hur blev det så här? Det finns förstås flera samverkande svar på den frågan. Från arbetsgivarsidan framhåller man en generell kompetensbrist, som inte bara gäller socionomer eller akademiker utan i stort sett råder på hela arbetsmarknaden, som huvudorsak till problemet.

Åsa Furén-Thulin

– Vi står inför en jätteutmaning. Det är ju kompetensbrist i hela Sverige, oavsett om det är privat, regional eller kommunal verksamhet, så vi konkurrerar kraftigt om medarbetare just nu, säger Åsa Furén-Thulin, chef för sektionen Socialtjänst på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Från Akademikerförbundet SSR:s sida håller man med om att kompetensbristen är en starkt bidragande orsak till konsultbolagens glansdagar. Förbundets medlemmar är hett eftertraktade bland arbetsgivarna och för många akademiker utgör konsultbolagen, med sina högre löner, en frestande karriärväg.

Markus Furuberg

– Våra medlemmar har i princip hela arbetsmarknaden att välja på. Den arbetsgivare som vill locka till sig och behålla akademiker måste anstränga sig. Det går inte med den gamla retoriken att ”passar det inte så får du sluta”, för det är precis vad medlemmarna gör, säger Markus Furuberg som är förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

Han menar att en bättre löneutveckling för socionomer måste till om man ska kunna bryta trenden med ökat användande av konsulter. Det behöver i princip vara möjligt att dubbla sin lön inom yrket för att man ska vilja stanna kvar, säger han.

– Våra medlemmar har börjat värdera sin kompetens. Man köper inte att man inte kan få en tillräckligt bra lönekarriär inom den kommunala socialtjänsten, eller inom till exempel HR heller för den delen. Då söker man sig till konsultvärlden, där man dessutom i viss mån kan bestämma själv vilka uppdrag man blir kontrakterad till och få ett mer kontrollerat arbetspensum.

Markus Furuberg säger att man från fackets sida länge har varit överens med SKR om att det behövs ökad lönespridning, men att inget händer. Cheferna måste också få förutsättningar att jobba både med lönebildningen, så att socionomerna verkligen kan påverka sin lön genom sitt arbete, och med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Våra medlemmar behöver känna att de inte bara gör akututryckningar, utan att de faktiskt kan utöva professionellt socialt arbete.

Åsa Furén-Thulin på SKR trycker även hon på vikten av att förbättra arbetsmiljön för socionomer. Visst spelar lönerna roll, men det är långt ifrån allt, påpekar hon.

– När man jobbar på bemanningsföretag har man oftast högre lön. Men det är så mycket annat som man missar. Att ingå i en arbetsgrupp, att slippa åka från ställe till ställe, att få handledning och delta i utvecklingsarbete.

Läs också ›› Socialsekreterare letar nya kollegor

SKR har nyligen inlett ett arbete tillsammans med landets socialchefer för att undersöka hur man ska kunna förbättra arbetsmiljön inom socialtjänsten och utnyttja de resurser som finns på ett bättre sätt. Framöver kommer man att samarbeta även med kommunledningar, politiker och fackliga organisationer för att försöka få till en omställning. Hur kan man ändra arbetssätt och samverka mer mellan olika kommuner, vilka processer kan digitaliseras och hur går det att minska socionomernas administrativa börda?

– Om vi ska hålla samma nivå som nu skulle vi behöva väldigt många nya medarbetare inom kommunerna. Och om det inte finns måste vi hitta nya sätt att arbeta, det går inte på något annat sätt, säger Åsa Furén-Thulin.

Akademikerns undersökning visar att bara var tredje kommun tror att behovet av konsulter kommer att minska framöver. De som har hopp om ett minskat behov berättar att de arbetar aktivt för att säkra personalförsörjningen och ser goda resultat av det. Flera satsar på att överrekrytera för att skapa marginaler och kunna undvika kortsiktiga och dyra lösningar i form av konsulter. En kommun svarar också att man börjat arbeta mer förebyggande för att stärka föräldraförmågan och därmed hoppas kunna minska inflödet av orosanmälningar och utredningar.

Men två tredjedelar av kommunerna förväntar sig alltså att behovet av konsulter kommer att vara oförändrat eller öka. Även Åsa Furén-Thulin på SKR och Markus Furuberg på Akademikerförbundet SSR tror att man alltid kommer att behöva anlita konsulter inom socialtjänsten. Det kan inte utgöra en varaktig kompetensförsörjningsstrategi, men det är en viktig nödlösning.