Kommunalrådet: Protester mot anmälningsplikt visar ”brist i värdegrunden”

Förslaget om en utvidgad informationsplikt, som skulle tvinga offentligt anställda att rapportera personer som vistas i Sverige utan tillstånd, har mött stark kritik. Invändningarna kommer inte bara från fack och professioner, utan också från arbetsgivare.

Endast tre kommuner och inga regioner har hittills ställt sig positiva, enligt en undersökning av Akademikerförbundet SSR.

En kommun som går emot trenden är Skurup. Johan Bolinder, kommunstyrelsens ordförande, ser många fördelar med en utökad informationsplikt.

– En av de tyngsta är säkerhetsaspekten: Vi jobbar mycket med att säkerställa en god arbetsmiljö både för elever och medarbetare i våra verksamheter, och en viktig del i det är att veta vem som är på skolan vid ett givet tillfälle, och att de som är där har rätt att vistas där.

Det är också en resursfråga, säger han.

– Egentligen kan man applicera detta på kommunens alla områden. Vi behöver veta vilka som finns i våra verksamheter, och vi behöver säkerställa att resurserna går till de kommuninvånare som bor här och har laglig rätt att vistas här.

Ser du några risker med en sådan här lag?

– En risk som jag ser det är att man från Migrationsverkets sida skulle slå sig till ro, och tro att det här anmälningarna framgent kommer att sköta sig själva, och att man därför skulle dra ner på annan verksamhet som syftar till att hitta individer som inte har rätt att vistas i landet.

Många kommuner och regioner vänder sig emot en lag om en anmälningsplikt, eftersom det skulle försvåra för till exempel socialtjänstens arbete. Hur ser du på det?

– Jag tycker att man gör en björntjänst genom att blunda för den här typen av frågor. Jag är orolig över det synsättet. Man bagatelliserar ganska allvarliga frågor, och man gör det utan att ta ett tillräckligt stort och brett perspektiv på frågeställningen.

Många vårdanställda, socialsekreterare, lärare och bibliotekarier är kritiska till en utvidgat informationsplikt, och har protesterat mot den. Är du orolig för protester i Skurups kommun, om en lag skulle bli verklighet?

– Nej, det är jag inte. Det är inte troligt, men skulle det uppstå tycker jag att det belyser en brist i värdegrunden hos de här medarbetarna, i så fall, som skulle göra mig orolig för verksamheten.

Ett argument emot en informationsplikt är annars att den skulle gå emot värdegrunden hos flera av de här professionerna, och krocka med etiska koder. Skulle det vara en legitim orsak att protestera?

– Absolut inte. Finns det en lag är den till för alla att följa. Den är inte dispositiv, och anser man sig vara för mer än de svenska lagstiftarna och den svenska lagen anser inte jag att man har rätt värdegrund för vår verksamhet i Skurup kommun.

Ett annat argument mot en sådan här lag är att den skulle förstöra förtroende för de offentliga institutionerna. Ser du en sådan?

– Jag ser en mycket större risk att förtroendet för de här verksamheterna skulle förstöras av att vi skulle drivas av händelser i Sverige som kan kopplas till individer som inte har laglig rätt att befinna sig i landet, och som man har blundat för tidigare. Det skulle ge en mycket bredare misstro mot verksamheten.

Vad tycker du om debatten om den här frågan?

– Det är väl hälsosamt med debatt, sedan oroar det mig att man tenderar att sätta sig över lagen eller lagstiftarens ambitioner. Det tycker jag inte hör hemma i ett rättssamhälle.

Läs också >>
Socionomstudenten: ”Jag kommer inte ange papperslösa”
Blivande socionom fruktar lag om anmälningsplikt