7 november, 2022

Inte rädd för stryk

KARRIÄR Hon har varit minister, förhört Christer Pettersson och fått sparken som kommundirektör. Hillevi Engström är en frispråkig pragmatiker som gärna dyker upp på obekväma platser.

Hillevi Engström, vd för Trygghetsstiftelsen.

Hillevi Engström är vd på Trygghetsstiftelsen, organisationen som hjälper andra till ny karriär.

När Hillevi Engström jobbade som arbetsmarknadsminister i Fredrik Reinfeldts regering var Ylva Johansson hennes motsvarighet, och motståndare, på andra sidan blockgränsen.

– Jag minns att jag tänkte ibland att här kommer Ylva Johansson och det hon säger är riktigt smart – vilken bra idé, det har inte vi tänkt på, så där skulle man kunna göra!

Något sådant kunde hon naturligtvis inte medge offentligt. Eller det är åtminstone vad hon hade fått lära sig i den toppolitiska kulturen, starkt präglad som den är av en partiprotektionistisk vi och dem-inställning. Hon hänvisar till den gamle finansministern Kjell-Olof Feldts ökända ord om löntagarfonderna som ett extremt uttryck för den: ”De är ett jävla skit, men nu har vi baxat dem ända hit.”

För Hillevi Engström skavde det där. Hon, som hade gått in i politiken först i vuxen ålder, sur över bristen på förskoleplatser i Sollentuna kommun, var inte ett politiskt djur på det sättet.

– Jag är väldigt stolt över att ha varit en del av den regeringen, och jag uppskattade att få arbeta med Fredrik Reinfeldt och de övriga statsråden. Men den här politiska polariseringen, som eskalerat sedan dess, upplever jag som rätt förfärlig. Jag känner mig som en hel människa nu, utanför partipolitiken.

I dag är Hillevi Engström vd för Trygghetsstiftelsen, en kollektivavtalsstiftelse som ger ekonomiskt och praktiskt stöd åt statligt anställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist eller omorganisation. Vi sitter i ett konferensrum med helväggsfönster ut mot den regnblanka Regeringsgatan.

– Att vara chef i en sådan här organisation – det är någonting helt annat. Det passar mig mycket bättre. Man samarbetar för att hitta lösningar, och det gör någonting med människor. Det skapar det där goda klimatet som är lösningsorienterat.

Jag ville aldrig bli en sådan som ”äter vänsterpartier till frukost”.

Hillevi Engström

Vad som framför allt präglar Trygghetsstiftelsen, som alla statliga myndigheter står bakom, är att den leds av fack och arbetsgivare i ett samarbete. I den typen av pragmatism känner hon sig hemma.

– Jag ville aldrig bli en sådan som ”äter vänsterpartier till frukost”. Inom politiken kan man lätt bli skadad och tänka: Det är bara vi Socialdemokrater, eller bara vi Moderater, som har sett ljuset, och alla andra är okunniga och har fel.

Att världen är mer komplicerad än så lärde hon sig redan som barn. Hon växte upp i ett litet villaområde i Sollentuna, med en mamma som var egenföretagare och en pappa som var speciallärare – och pacifist. Satt i fängelse en period för vapenvägran när Hillevi Engström var liten.

– Mina föräldrar var väldigt tydliga med att vi hade det väldigt bra, medan andra kunde ha det tufft, och att man då måste hjälpa till. Det var ofta extrabarn hemma hos oss, sådana som for illa i sina egna familjer. Vid påsk eller jul kunde pappa säga till mig att nu skulle den här killen bo i mitt rum: ”Du har det så bra så du kan sova med din syster.”

Med sina barndomserfarenheter av samhällets sår i bagaget utbildade hon sig i början av på 80-talet till polis, och jobbade sedan som det i tretton år.

– Jag var inne på de fina adresserna och såg sönderslagna hem, någon som blödde och barn som gömde sig bakom soffan. Jag fick ett perspektiv på att det finns en baksida av alla samhällsklasser, inte bara i det som kallas ”utsatta områden”. Kanske är problemen ännu större i de fina områdena, för där söker människor hjälp i lägre omfattning. De vill inte tappa ansiktet.

Var hon aldrig rädd? Nja. Hon berättar att hon en period jobbade med en kvinnlig kollega, och när de två ryckte ut på larm blev det sällan våldsamma situationer. De försökte möta personer med empati och tydlighet. Även kriminella.

– Hon, Ami, hade en förmåga som jag lärde mig mycket av: att prata med människor, och lyssna. Det spelar ingen roll om man måste stå och prata en stund och locka, det är mycket bättre om någon följer med frivilligt, lugnt och sansat. Tyvärr funkar inte den strategin i alla situationer, men man måste försöka och undvika handgripligheter om det går.

"Jag var inne på de fina adresserna och såg sönderslagna hem"

Hillevi Engström

Som kriminalinspektör utredde hon bland andra Christer Pettersson. På den tiden rökte man inomhus, och hon brukade köpa cigaretter till honom inför förhören.

– Det var som en Lützen-dimma på mitt rum. Inget att rekommendera i dag med våra arbetsmiljöregler. Men det gjorde honom lugnare och förhören bättre när han fick fika och röka samtidigt.

En gång mötte hon honom i skogen, haltande, som han brukade, med en hund i koppel. Hon såg sig om, konstaterade att hon var ensam, kände pulsen stiga. Efter hennes utredning hade han dömts till ett par år i fängelse för ”misshandel med mera”. Hon insåg dock att hon inte hade något annat val än att jogga förbi honom. Han hejade artigt.

– Känslan var att jag hade varit reko. Jag hade inte betett mig illa mot honom, utan professionellt. Vi hade utvecklat en respektfull relation, där vi inte dummade oss mot varandra, inte jävlades. Det är skillnad på att fördöma en handling och en person.

Hillevi Engström tvekar sällan inför nya utmaningar.

Hillevi Engström lärde sig som barn att inte säga nej till erbjudanden: ”Tacka ja, så löser det sig”, som ett av hennes karriärtips nu låter. Det kan förklara varför man finner henne på så disparata platser genom åren. Inte sällan på obekväma sådana. En gång sade en patriarkal chef till henne, efter att hon hade blivit illa behandlad på arbetet och nu satt gråtande på hans soffa:

– ”När man är som du, det är som på Gröna Lund – du är en sådan där som hoppar upp i olika hål. Och då blir man bankad i huvudet, man får stryk. Sluta sticka upp huvudet så blir det bättre!” Jag såg framför mig mitt lilla huvud bli bankat: ”nu är hon uppe där borta, hon ska ner!”

Hon följde inte rådet. Även om hon har blivit bankad i huvudet ibland har hon fortsatt att sticka upp det på, åtminstone för andra, oväntade håll. Som när hon 1996 blev ombudsman vid Polisförbundet – som första kvinna på posten.

Det var ingen enkel uppgift. Hon fick höra att hon hade fått jobbet tack vare sitt kön, och inte sin kompetens.

– Jag tror ändå att jag gjorde stor skillnad där faktiskt, genom att bland annat etablera jämställdhetsarbetet på riktigt. Det började bli fler och fler kvinnliga poliser då, och en del hade ett litet helvete.

Inom Polisen har det blivit bättre sedan dess, betonar hon. Inom Räddningstjänsten däremot, en annan mansdominerad bransch, är det annorlunda. Det kunde hon konstatera när hon 2019 blev förbundsdirektör vid Södertörns brandförsvarsförbund.

– Fortfarande i dag finns inte justa omklädningsrum eller anpassat material för alla kvinnliga brandmän i Stockholm, och då ligger Stockholm ändå i framkant. Det finns problem med jargong, attityder, nedvärdering – att som kvinna bli accepterad som likvärdig.

Visst har Hillevi Engström blivit bankad i huvudet några gånger. Det värsta var kanske när hon petades som kommundirektör i Upplands Väsby kommun och fick gå på dagen. En intressant detalj i den historien var att det var den nytillträdda, moderatledda ledningen som gjorde sig av med henne, den tidigare partikamraten.

Anledningen? Oklart. Själv tror hon att det kan ha berott på att hon uppfattades som för nära allierad med de rödgröna partierna som styrt kommunen. Därifrån kom också tydlig kritik när beslutet blev offentligt. Gruppledaren för Vänsterpartiet, Anders Rosén, konstaterade samtidigt i tidningen Mitti att Hillevi Engström hade ”betytt mycket för att skapa stabilitet och arbetsglädje i kommunens tjänstemannaorganisation”.

– Jag trivdes väldigt bra där. Återigen, det handlar inte om partinål, utan om hur man är som människa.

Den här historien säger kanske något om en person som både är samarbetsinriktad och orädd för konflikter. Och – som reser sig igen. För visst var det en tung motgång att få lämna jobbet som kommundirektör på det sättet. Hon blev ledsen. Men som vanligt gick hon vidare, till nästa samhällsuppdrag.

Bilden av Hillevi Engström som en sådan där figur på ett nöjesfält, som sticker upp huvudet ur olika hål, är ovärdig. Själv föredrar hon en annan.

– Du vet de här dockorna med rund botten med en tyngd i, som inte går att välta? Jag ser mig mer som en sådan.

Tim Andersson

Senaste nytt

Virtuell verklighet ska hindra brott

KRIMINALVÅRD Våldsamma kriminella på Boråsanstalten trä...
8 december, 2022

Ministern: Ny socialtjänstlag 2024

POLITIK Först 2024 kommer ny socialtjänstlag, enli...
7 december, 2022

Distansarbete löser livspusslet – men många jobbar f...

ARBETSMILJÖ Nio av tio uppger att de kan göra ett bra ...
7 december, 2022

Historiskt skifte som ger stora förändringar

LEDARE Maktskiftet i svensk politik kommer att fö...
6 december, 2022


Läs även

Han förklarar Sverige för unga flyktingar

MIGRATION Vad innebär det att leva i Sverige – och v...
24 november, 2022

Jobbyte för ökad arbetsglädje

ARBETSMARKNAD I tider av kompetensbrist erbjuder Boden k...
17 november, 2022

Så möter du barnens oro för framtiden

SOCIALT ARBETE Många barn påverkas av en orolig omvärld –...
3 november, 2022

Mentorskap ska hjälpa nyanlända att komma i arbete

ARBETSMARKNAD Nema Problema arbetar för att stärka integ...
24 oktober, 2022