Effekterna av pandemin och kriget i Ukraina har skapat en situation där inflationen i Sverige är ovanligt hög. Höjda priser på energi, varor och tjänster slår hårt mot hushållen, och har bidragit till att reallönerna (lönernas köpkraft) har minskat med hela 5,5 procent. Något som kan påverka kommande avtalsrörelse.
– Tittar man på nuläget är alla länder i hela världen påverkade av en extremt stark prisuppgång. Energikrisen är ett faktum, och den leder till ökade kostnader för alla hushåll. Men det handlar inte bara om den direkta elförbrukningen, energi behövs också för att tillverka saker, och när energipriset går upp blir mängder av varor dyrare, säger Petter Hällberg, nationalekonom på statliga Medlingsinstitutet.
En naturlig reaktion bland löntagarna är att försöka kompensera sig för höjda priser med höjda löner, samtidigt som både facken och arbetsgivarna vill undvika en pris- och lönespiral, menar han.
– Det finns numera ett inflationsmål att förhålla sig till, dessutom är parterna väl inlästa på historien. Få vill nog tillbaka till 1970- och 80-talet då lönebildningen fungerade dåligt i Sverige. På den tiden var lösningen att facken krävde kompensation för att inflationen var så hög, vilket ledde till löneökningar på 10 uppåt 15 procent. Problemet var bara att det ledde till ännu högre inflation som i praktiken åt upp löneökningarna.
Det så kallade Industriavtalet kom till 1997, vilket innebär att industrins parter ska förhandla först och bestämma nivån på löneökningarna – det så kallade märket. Något som alla andra avtal sedan ska rätta sig efter.
"Vi har varit igenom kriser förut, senast under pandemin 2020, och även då fanns det en samsyn."
Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet
– Industrin har fått en normerande roll i avtalsrörelsen och vi har bakom oss 25 år av stabilitet och reallöneökningar för de anställda. Innan dess stod reallönerna stilla, men sedan avtalet kom till har reallönerna gått upp över 67 procent. Just den låga inflationen och på många sätt en bibehållen konkurrenskraft har talat för lönebildningsmodellen. Just nu är läget såklart osäkert generellt, vilket försvårar förutsättningarna, säger Petter Hällberg och fortsätter.
– Dock vi har varit igenom kriser förut, senast under pandemin 2020, och även då fanns det en samsyn om att hålla sig inom normeringen. Samtidigt – med ökande priser kommer nog facken att vilja förhandla om löneökningar som är legitima i förhållande till företagens vinstutveckling. Dock kan minskad efterfrågan och stigande räntor snabbt ändra företagens utsikter.
Hur påverkar inflationen lönebildningen framåt?
– De flesta parter jobbar för att hålla nere inflationen och anpassa sig efter exportindustrins bedömning av de kommande åren och märket som de sätter. Men vad som händer om inflationen håller i sig en längre tid är svårt att säga. Blir det fortsatt energikris med en kraftig global nedgång i efterfrågan som följd, eller lättar det och vi rör oss mot en högkonjunktur igen? Hur det kommer att se ut om ett halvår och vidare framåt år extremt osäkert. De flesta prognoser indikerar sämre tider, men framför allt nämns osäkerheten. Skulle vi hamna i ett läge med ihållande hög inflation blir det allt svårare att värna reallönerna.
Läs mer >> Medlingsinstitutet: Reallönerna sjunker
Missa inget!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.
Senaste nytt
Stöd när AI ska införas på jobbet – ny skrift tipsar...
ARTIFICIELL INTELLIGENS
Vad bör du som fackligt engagerad tänka på...
3 oktober, 2023
Läs även
Nya sätt att arbeta krävs för att stoppa bidragsbrotten
VÄLFÄRDSBROTT
Nästan 15 miljarder kronor per år betalas ...
6 september, 2023
Upprättelse efter pensionsmissen – ”Enorm lättnad”
BUDGET
Personer födda 1957 får tusentals kronor m...
29 augusti, 2023
