23 augusti, 2022

Högskoleutbildning sjunker i värde – ”Oroande utveckling”

UTBILDNING Högre utbildning har blivit allt mindre lönsamt, samtidigt som omställning och kompetensutveckling under hela arbetslivet blir allt viktigare. Det visar en ny rapport från Saco.

Person med dator och anteckningsblock som studerar/jobbar.

Högskoleutbildning lönar sig mindre i dag än i början av 2000-talet, enligt en rapport från Saco.

Foto: Getty

Linda Simonsen, samhällspolitisk utredare på Saco.Utbildning beskrivs ofta som livets viktigaste investering. Men enligt en ny rapport framtagen av Saco har den så kallade högskolepremien sjunkit kraftigt sedan början av 2000-talet. Högskolepremien visar hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymnasieutbildade – och utvecklingen ser inte ut att gå åt rätt håll.

– Det är en oroväckande utveckling. När högskolepremien sjunker skickar det en negativ signal om värdet av att läsa på högskola, vilket kan leda till att färre väljer att satsa på långa studier till samhällsbärande akademikeryrken. Detta påverkar kompetensförsörjningen och i ett större perspektiv även samhällsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten, säger Linda Simonsen, samhällspolitisk utredare på Saco.

Långa utbildningar faller mest

Rapporten har granskat högskolepremier under perioden 2001–2020 i fyra olika sektorer: privat och statlig sektor samt kommuner och regioner. Högskolepremien har framför allt minskat inom privat och statlig sektor, men generellt över alla sektorer ser man att de längsta utbildningarna faller mest. I vissa fall kan en fyråårig utbildning löna sig mer än en femårig, enligt rapporten.

– Det finns flera tänkbara förklaringar till detta och många faktorer som samverkar. IT-kris, finanskris och coronakris har påverkat flera branscher inom framför allt privat sektor. Det har drivit på strukturella förändringar som i kombination med teknisk utveckling kan ha skapat nya tjänster och förändrade kompetensbehov. Det utbildningarna erbjuder och vad arbetsgivarna vill ha matchar inte alltid.

"En akademisk examen är lönsam för de flesta. Vi ser till exempel att samhällsvetarutbildningar som personalvetare och socionom ger en positiv avkastning."

LINDA SIMONSEN

Under 2000-talet har andelen högskoleutbildade på arbetsmarknaden ökat kraftigt, och de med de längsta utbildningarna har ökat mest, berättar Linda Simonsen.

– Högskoleutbildning är inte längre lika unikt, och det kan ha medfört att fler högskoleutbildade får jobb där lönen är relativt lägre än tidigare.

Men lönar det sig då att studera på högskola?

– Ja, i de flesta fall. Utbildning är alltid bra, men vad man läser blir allt viktigare. Man kan också behöva återvända till högskolan flera gånger och fylla på med ny kunskap. Det är viktigt med goda förutsättningar för omställning och kompetensutveckling för att kunna utvecklas i jobbet och vara relevant på en föränderlig arbetsmarknad ­– genom hela livet. Dessutom måste högskolorna bli bättre på att fånga upp behoven som finns på arbetsmarknaden, och arbetsgivarna bättre på att tydligare kommunicera vilka behov de har.

Vilka specifika utbildningar som lönar sig bäst respektive sämst visar inte denna rapport, men tittar man på Sacos Livslönerapport 2020 får man en tydligare bild. Livslönerna tar inte bara hänsyn till arbetsinkomst utan också̊ till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension, inkomstskatt och studiemedel. Livslönerna ger därför en bra bild av den privatekonomiska lönsamheten av att läsa på̊ högskolan, menar Linda Simonsen.

– Resultaten från Livslönerapporten visar att en akademisk examen är lönsam för de flesta. Vi ser till exempel att samhällsvetarutbildningar som personalvetare och socionom ger en positiv avkastning, säger hon och fortsätter:

– Bland utbildningar som är olönsamma, det vill säga där det privatekonomiskt hade varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet i stället för att skaffa sig en högskoleexamen, finns exempelvis flera lärarutbildningar, biomedicinsk analytiker, tandhygienist och arbetsterapeut. Det handlar ofta om kvinnodominerade yrken i välfärden. Där har arbetsgivare, både privata och offentliga, ett stort ansvar för att förbättra både villkor och löner.

Therese Johansson

Läs även

De rustar för omställning

KARRIÄR Kollegorna på Omställningsfonden förberede...
3 oktober, 2022

"En av flera pusselbitar är omställning"

LEDARE Det nya omställningsstödet är en vinst för...
27 september, 2022

Oro för minskat bistånd – då spelar fackföreningar e...

BISTÅND Biståndsorganisationer befarar minskade an...
23 september, 2022

Ohövlighet på arbetsplatsen smittsamt

ARBETSMILJÖ Att mötas av eller till och med bli åskåda...
21 september, 2022