26 augusti, 2020

Förslag: Lättare att få stöd från socialtjänsten

Den som behöver stöd från socialtjänsten ska kunna få det utan att utredas. Det är ett av förslagen i socialtjänstutredningen som Margareta Winberg lämnade till ministern i dag, onsdag. Men det finns inga förslag på ändrad beslutsordning.

margareta_winberg

Margareta Winberg har lett utredningen Framtidens socialtjänst.

SÖREN ANDERSSON

Två stora förändringar finns med bland förslagen i utredningen av en ny, modernare socialtjänstlag. Den lämnas över till socialminister Lena Hallengren (S) av utredare Margareta Winberg.

Den ena stora förändringen kommer att leda till en hel del debatt, tror Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och även sekreterare i utredningen.

– Utredningen föreslår att kommunerna får tillhandahålla insatser utan föregående utredningar och beslut.

I dag måste den som vill ha hjälp med exempelvis sitt missbruk ansöka om en insats. Först efter att en handläggare har gjort en bedömning kan ett myndighetsbeslut fattas.

– Det är en ganska omständlig historia och det kan ta veckor, ibland månader och till och med halvår innan man får en insats, säger Fredrik Hjulström.

Om kommunen i stället väljer att erbjuda viss hjälp och stöd utan vägen runt en utredning och ett myndighetsbeslut blir socialtjänstens insatser mer tillgängliga.

– Medborgare kommer åt dem på ett enklare sätt och slipper bli granskade och prövade.

Utredningen presenterar också en lista på undantag; insatser som även fortsättningsvis kräver utredning och beslut. Och det är bland annat här åsikterna går isär.

Exempelvis måste placeringar av barn alltid föregås av en utredning. Detsamma gäller placering på äldreboende. Däremot är insatser inom hemtjänsten inte undantagna, något som Akademikerförbundet SSR har protesterat mot.

Läs mer: De hoppas på lagstadgat mål om förebyggande arbete

Den andra stora förändringen som utredningen presenterar beskriver Fredrik Hjulström som en seger för Akademikerförbundet SSR. Utredningen föreslår att den verksamhet som socialtjänsten bedriver ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

– I dag finns inget lagstöd för att en kommun ska välja insatser som har stöd i vetenskapen framför sådana som inte har det.

Tanken är att detta ska driva utvecklingen framåt, bland annat med systematiska uppföljningar av verksamheten.

– Det finns väldigt lite uppföljning på vilka effekter och resultat de insatser man tillhandahåller ger.

Risken finns, medger Fredrik Hjulström, att förslaget om vetenskaplig grund och uppföljning kan ge merkostnader. Men å andra sidan finns också möjligheter att spara pengar.

– Om man tillhandahåller ett bättre resultat kommer brukarna inte tillbaka i samma utsträckning, de blir mindre sjukskrivna, barn kan lyckas bättre i skolan och så vidare. Det finns stora samhällsvinster som är svåra att räkna på, säger Fredrik Hjulström.

Men det blev inget förslag om förändring i beslutsfattande. Akademikerförbundet SSR har länge drivit frågan att individärenden inte bör beslutas av politiker utan av professionella tjänstemän. Utredare Margareta Winberg nöjer sig med en uppmaning till regeringen att utreda frågan separat i en ny utredning.

– Akademikerförbundet SSR anser att det blir en inkonsekvens. Å ena sidan ska verksamheten drivas utifrån bästa tillgängliga kunskap, samtidigt ska vi ha förtroendevalda politiker – som ju inte sitter på den sakkunskapen – som beslutar, säger Fredrik Hjulström.

Det förebyggande arbetet finns också med i utredningen som föreslår att socialtjänsten ska planera sin verksamhet mer, exempelvis utifrån den demografiska utvecklingen.

Här finns också ett förslag som Fredrik Hjulström misstänker kommer att möta protester, nämligen en ändring även i plan- och bygglagen (PBL).

Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten vara en del i samhällsplaneringen. Men intresset från plan- och byggförvaltningar att diskutera med socialtjänsten inför nya bostadsprojekt har varit svalt.

– Det har inte fungerat någonsin. Så utredningen föreslår att det ska skrivas in i PBL så att det blir av.

Socialtjänsten skulle kunna bidra med expertis om hur man exempelvis bygger in trygghet i ett bostadsområde. Om det finns ungdomsstök i en viss stadsdel kan det vara bättre att bygga seniorlägenheter i stället för fler lägenheter för barnfamiljer.

– Använd på det sättet skulle det kunna vara en faktor i att minska bostadssegregationen. Sedan är inte det hela lösningen, men det kan vara en pusselbit.

Annika Clemens

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.

Senaste nytt

Skarp kritik mot regeringens LVU-förslag: ”Ful...

SOCIALT ARBETE Akademikerförbundet SSR sågar regeringens ...
30 november, 2023

På väg utför med tilliten bland unga?

SPANING Unga litar mindre på varandra i dag än tid...
28 november, 2023

Avtalsrörelsen är igång – lön och kompetensfrågor i ...

AVTALSRÖRELSE Akademikerförbundet SSR:s avtalsråd för ko...
27 november, 2023

Så undviker du teknikstress på jobbet

ARBETSMILJÖ AI och andra verktyg ska effektivisera job...
23 november, 2023


Läs även

4 av 5 skolkuratorer ansvarar för över 300 elever

SKOLA Skolkuratorer måste täcka upp som rastvakt...
16 oktober, 2023

”Att få ner brotten och öka känslan av trygghet är t...

LAGSTIFTNING En ny lag ger kommunerna mer ansvar att fö...
6 oktober, 2023

”Jag ser AI som ett arbetsredskap”

AI Socialtjänsten i Linköping vill ta hjälp a...
3 oktober, 2023

Ny bok skildrar hedersförtryck i Sverige

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I boken ”Hedersförtryck: berättelser i Sve...
27 september, 2023