En budget som ska bryta lågkonjunkturen

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) underströk flera gånger under pressträffen när höstbudgeten för 2026 presenterades att Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, och att det behövs en rejäl injektion för att bryta den.

– Vi befinner oss i en osäker omvärld med en utdragen lågkonjunktur. Många kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop och arbetslösheten riskerar att bita sig fast. Detta är skadligt för svensk ekonomi. Vi behöver se till att hushållen får en ekonomisk injektion.

Regeringen lägger fram en budget med ett reformutrymme på 80 miljarder kronor med syfte att ”skapa förutsättningar för framtidstro och tillförsikt”. Där ingår bland annat 100 miljoner kronor extra till Arbetsförmedlingen för 2026 och 11 miljoner kronor till etableringsjobb. Båda posterna utlovas ytterligare pengar följande år, efter valet. Men enligt kritiker är detta alldeles för lite.

Kritik: Saknas arbetsmarknadsåtgärder

– Ett antal olika regeringar har sänkt förvaltningsanslagen till Arbetsförmedlingen med tre-fyra miljarder. Att då lägga till 100 miljoner är ju nålpengar i sammanhanget, sa Ursula Berge i en artikel i Akademikern.

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, konstaterar i ett pressutskick att det saknas arbetsmarknadsåtgärder.

– Att i en utdragen lågkonjunktur med för hög arbetslöshet under lång tid ha som enda arbetsmarknadspolitisk strategi att öka kontrollen av de arbetssökande, och inte stödja dem, är rejält kontraproduktivt och förstärker bara lågkonjunkturen och ökar på arbetslösheten.

Även Saco riktar kritik mot att budgeten inte möter upp den växande arbetslösheten i Sverige.

– Det Sverige behöver är inte ett kortsiktigt skattesänkarrally, utan en samlad skattereform. Budgeten saknar också svar på hur den höga arbetslösheten bekämpas. Utan jobbtillväxt och ett långsiktigt skattesystem riskerar välfärden att försvagas och kompetens att gå förlorad, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

När det gäller etableringsjobb är det något som enligt Elisabeth Svantesson efterfrågats av arbetsmarknadens parter – och lämnar nu över ansvaret till dem.

– Efter år av förhandlingar och diskussioner mellan parterna och den tidigare regeringen har vi avsatt mer pengar till etableringsjobb. Nu förväntar vi oss att parterna använder detta. De ville ha det, de har begärt det och nu hoppas jag verkligen att de tar sitt ansvar i det som de själva har efterfrågat.

Många skattesänkningar

Större delen av budgeten läggs på olika skattesänkningar. Bland annat satsar man på tillfälligt halverad matmoms, sänkt skatt på arbete och sänkt skatt för pensionärer.

Pengar läggs också på en bidragsreform där det bland annat ingår ett bidragstak med syfte att det alltid ska löna sig mer ekonomiskt att arbeta än att leva på bidrag. Regeringen avsätter även medel till kvalificering till välfärden för nyanlända. En modell som går ut på att de som kommer till Sverige behöver vänta i fem år innan de har rätt till exempelvis bostadsbidrag, sjukersättning och barnbidrag.

– Jag är väldigt glad att vi äntligen får detta på plats. Bidragsreformen bygger på värderingar och moral som har gjort Sverige till det land vi är. Alla som kan ska vara med och bidra, göra sin plikt och kräva sin rätt. Det är i dag alldeles för många som fastnat i bidragsberoende trots arbetsförmåga.

Jobbpremie till dem som lämnar bidragsberoende