En fembarnsfamilj där båda föräldrarna lever på bidrag kan få ut 46 500 kronor skattefritt i månaden. Det menar i alla fall regeringen, som flera gånger upprepat siffran och med den motiverat det bidragstak som man vill införa för familjer med försörjningsstöd.
Men beräkningen ifrågasätts nu av Akademikerförbundet SSR. Simon Vinge, chefsekonom, tycker att regeringens påstående är både missvisande och provocerande och kallar beräkningarna för siffertrixande.
– För det första kan du inte stapla bidrag: det är en lögn. Får du ekonomiskt bistånd räknas allt av – bostadsbidrag, barnbidrag, till och med om du lånar pengar av en anhörig.
Dessutom, säger han, är regeringens typexempel en ”excelfamilj”, som knappt finns i verkligheten. Han har gått igenom Socialstyrelsens rapporter.
– Bland personer som är gifta och har barn handlar det om cirka 6 000 hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. I den gruppen är det ytterst få som har rätt till så mycket stöd.
Reformen innebär att riksnormen för hur socialbidragsbeloppet räknas ut stramas åt, vilket påverkar alla hushåll som får socialbidrag. För större familjer införs dessutom en begränsningsregel från 1 januari 2027: sammanboende föräldrar får 75 procent mindre i bidrag för det fjärde barnet och därefter, medan ensamstående får 40 procent mindre.
Vad kommer det här att innebära för personer som lever med ekonomiskt bistånd?
– Det ekonomiska biståndet är beräknat till minsta krona efter vad man behöver för att överleva. Hyran måste betalas, och elen, annars blir man vräkt. Så vad kan en familj skära på? Jo – mat. Vi tar mat från barn i Sverige 2025, säger Simon Vinge.
Han varnar också för att reformen kan bli kostsam för hela samhället, eftersom den gör utsatta familjer mer sårbara för kriminella grupper.
– När samhället tar maten från bordet – vilka står på andra sidan och lockar? Jo, kriminella som erbjuder ett par vinterskor eller en jacka. Man puttar ut människor från samhället.
Utanförskapet riskerar dessutom att fördjupas genom en annan del av regeringens reformpaket. Tillsammans med sänkningen av bidragstaket vill man införa en kvalificeringstid innan migranter får tillgång till exempelvis ekonomiskt bistånd.
– Det här har prövats i Danmark. Resultatet blev att människor först började stjäla för att få mat på bordet, och sedan begå våldsbrott. Och det ökade inte sysselsättningen – annat än i den informella ekonomin.
Vad kan den här åtstramningen av försörjningsstödet leda till?
– Jag tror att man kan tappa tron på samhället redan i tidig ålder. Hela målet med ekonomiskt bistånd och socialt arbete är att hjälpa människor in i egen försörjning. Om människor inte ens kan få det absolut mest grundläggande, då omöjliggör man det sociala arbetet.
Simon Vinge påpekar också att reformen är ekonomiskt irrationell.
– Det kan bli väldigt dyrt för samhället, medan besparingen i statsbudgeten är minimal. Den totala budgetposten för allt ekonomiskt bistånd är bara marginellt större än RUT-avdraget, som vi använder för städhjälp och blomvattning, säger Simon Vinge.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.