Ekonomiska krisen under lupp på BUS-dagarna

Den 26–27 april hålls de årliga BUS-dagarna då drygt 280 budget- och skuldrådgivare från hela landet träffas för att utbyta erfarenheter och ta del av föreläsningar och seminarier.

Marita Stureson

– På onsdag drar vi i gång med massa spännande föreläsningar. Vi kommer att få ta del av aktuell information från flera myndigheter, däribland Konsumentverket och Kronofogden, men även Finansinspektionen finns med i programmet. Utöver det får vi också ta del av Rädda Barnens arbete och lära oss mer om bemötande, berättar Marita Stureson, ordförande BUS-föreningen.

Vad ser du mest fram emot?

– Förutom att lyssna på alla intressanta föreläsningar så längtar jag efter att få träffa andra budget- och skuldrådgivare. Vi sitter ofta ensamma ute i kommunerna, så jag tycker det är viktigt att ta chansen att mingla och prata med kollegor runt om i landet. Det är ett perfekt tillfälle att utbyta erfarenheter, höra hur andra har det och hur de upplever situationen just nu.

Hur ser situationen ut för budget- och skuldrådgivarna runt om i landet? I tider av ekonomisk kris ökar behovet av ekonomisk vägledning och rådgivning, och en tidigare ganska okänd yrkesgrupp uppmärksammas nu allt mer, inte minst medialt.

– Generellt sett är kännedomen om oss alldeles för låg, men ska man se några fördelar med situationen just nu är att allt fler får upp ögonen för oss. Fler förstår vad vi gör och på vilket sätt vi kan hjälpa människor som brottas med ekonomiska problem och skulder.

Inflationen håller Sverige i ett järngrepp och konsekvenserna av stigande mat- och bränslepriser, rekorddyr el och ökade räntekostnader blir allt tydligare. I takt med att krisen förvärras drabbas också nya grupper som tidigare inte haft problem, säger Marita Stureson.

– Det jag hört från flera medlemmar är att de allra flesta har ett ökat inflöde, och ser en ny grupp som inte haft skulder så länge, eller inte ens har skulder, men som har svårt att få ekonomin att gå ihop. Många som precis har bildat familj, kanske är föräldralediga, med ett lägenhets- eller huslån som blir allt dyrare.

– Är man van vid räntor på 1–1,5 procent, och de plötsligt stiger till 3,5 procent har man mer än fördubblat sin lånekostnad på väldigt kort tid. Det är en rejäl omställning som många inte klarar av. Generellt är det mycket mer komplexa ärenden än tidigare.

Får ni tillräckligt med resurser för att hantera den ökade arbetsbördan?

– I Konsumentverkets senaste pressmeddelande framgår det att en del kommuner har väntetider på upp till 20 veckor, trots att man inte ska behöva vänta mer än 4 veckor på att få träffa en budget- och skuldrådgivare. Detta är för mig en tydlig indikator på att man inte alltid anpassar resurserna efter behoven.

– Det finns en stor samhällsekonomisk vinst att satsa på oss som yrkesgrupp. Med rätt resurser kan vi hjälpa fler skuldsatta människor att komma på rätt bana, så att de kan fortsätta att bidra till samhället. Dessutom kan vi jobba ännu mer med att nå ut och berätta att vi finns, och vad vi gör, för att stärka det förebyggande arbetet.