Debatt: ”Vi kan inte blunda för skolans allvarliga brister”

För att lyckas nyansera den nattsvarta bilden av skolan krävs att vi breddar våra synsätt och tar skolans situation på allvar.

Sveriges Skolkuratorers Förening skriver i DN Debatt (29/8) att den nattsvarta bilden av skolan behöver nyanseras samt att man inte delar bilden av att skolan genomgår en trygghetskollaps. I stället framhåller man den utveckling som skolan genomgått. Bland annat hänvisar man till att skolan på många sätt har ett mer evidensbaserat arbete än någonsin tidigare samt att man arbetar mer strukturerat i det förebyggande, främjande och systematiska arbetet med elevernas hälsa och förutsättningar till lärande. Vidare menar man att de allra flesta elever känner sig trygga i skolan utifrån Skolinspektionens trygghetsenkäter samt att skolan är fylld av skickliga pedagoger.

Vi ifrågasätter inte att skolan på många sätt har blivit bättre, men att tona ner allvaret i den bild som målas upp av skolans situation kan få förödande konsekvenser för samhället i sin helhet. På samma sätt som vi står inför en rad andra allvarliga samhällsutmaningar, måste vi angripa skolans otrygghet på ett ansvarsfullt sätt.

Knappt tio dagar in i september har det bland annat skett en skjutning på en skola i Trångsund, i Helsingborg skippar eleverna lunchen till följd av otrygghet i matsalen (denna otrygghet ser man i hela landet, enligt en undersökning av Livsmedelsverket), och i Norrköping tillkallades en större polisinsats efter att en hotfull elev skapat oro bland elever och personal. Vi har även mötts av rapporter om att antalet elever med problematisk skolfrånvaro har ökat med 50 procent i Stockholms län och i Nässjö kommun skolkar var tionde sexåring.

Det är, precis som Sveriges Skolkuratorers Förening påpekar, viktigt att vi klarar av att se flera perspektiv samtidigt. Det innebär däremot inte att vi kan blunda för skolans allvarliga situation.

Skolan har genomgått en rad lagförändringar sedan folkskolan först infördes 1842. Samtidigt ser skolan på många sätt likadan som för 150 år sedan.

I dag avslutar 15 procent av Sveriges elever grundskolan utan fullständiga betyg. Skolans nuvarande insatser räcker alltså inte till. Våra lärare går på knäna och i många fall saknas förutsättningar att utföra det egentliga uppdraget – pedagogik och lärande.

I detta spelar elevhälsan och dess samverkande uppdrag i skolan, samt med samhällets myndigheter och stödfunktioner, en avgörande roll. Det är en profession som på många sätt inte tagits tillvara i skolans organisering och som regeringen nu ser över.

Elevhälsans lågprioritering i skolan har betydelse för den otrygghet många elever i dag upplever. Lågprioriteringen består främst av resurser – tillgången till elevhälsans personal är begränsad och det är inte ovanligt att eleverna saknar relation till och i värsta fall uppfattning om elevhälsans egentliga syfte.

Skolan är en central plats i våra barn och ungas sociala liv och elevhälsan har således en nyckelfunktion att tidigt fånga upp och förebygga psykisk ohälsa och andra faktorer som påverkar elevernas möjligheter till trygghet och lärande.

Journalisten och författaren, Elinor Torp, skriver i boken ”Flickan i korridoren” om tolvåriga Karolina som tog sitt liv till följd av psykisk ohälsa. Den främsta anledningen till att hon mått dåligt, skriver Karolina i sitt avskedsbrev, är skolan.

Låt oss inte blunda för den allvarliga situation som skolan befinner sig i – låt oss i stället lära av den och bli bättre.

Cecilia Gustafsson, kommunikatör, Allbry

Cem Celepli, tidigare skolkurator & grundare, Allbry

Fotnot: Företaget Allbry levererar en digital plattform för elevhälsans olika funktioner till grund-, gymnasie- och vuxenskolor.