Brukarna hjälper till i rekryteringsprocessen

Söker du jobb på socialförvaltningen i Helsingborg går ansökan via brukarna. Idén föddes på att av de innovationssamtal som socialtjänsten regelbundet har tillsammans med brukare i föreningarnas lokaler.

– Vi gjorde ett första test för ungefär två år sedan. Därefter har det varit en lång process som har lett fram till att vi nu använder oss av och utvecklar den här modellen, säger Kalle Pettersson, utvecklingschef på socialförvaltningen.

En brukargrupp som arvoderas och som får vara med under hela rekryteringsprocessen, från utformningen av jobbannonsen till att bedöma ansökningarna och delta vid intervjuer.

Kalle Pettersson berättar att det till en början var svårt att få med cheferna på den här idén, men att det lossnade när deras socialdirektör rekryterade en chef utifrån den här modellen.

Sedan dess har de anställt cirka tio socialsekreterare och tre chefer med hjälp av brukare.

– En stor fördel är att vi har lyckats nå personer som faktiskt är intresserade av användardrivna tjänster. Vi märker även att det här upplägget tillför mycket under intervjuerna. Brukarna ställer andra typer av frågor och har andra perspektiv.

Men det har även funnits utmaningar med modellen, berättar han.

– En person vi anställde sa faktiskt upp sig på grund av att arbetet sedan inte var så användardrivet som hen trodde. En lärdom av det är att vi måste ge en rimlig bild av vårt arbetssätt. Det är trots allt en hyfsat traditionell tjänst vi erbjuder, säger
Kalle Pettersson.

Arne Kristiansen, forskare vid socialhögskolan i Lund, har lång erfarenhet av brukarinflytande inom det sociala arbetet och har haft i uppdrag att följa och utvärdera rekryteringsprocessen i Helsingborg.

Han berättar att det finns liknande rekryteringsmodeller inom ideella organisationer och inom LSS-vården, där brukarna kan ha stort inflytande vid anställning av personliga assistenter.

I Londonstadsdelen Kensington finns en kommunalt driven verksamhet som använder sig av brukarmedverkan i personalrekrytering av socialarbetare. Men inom den kommunala verksamheten i Sverige är Helsingborg än så länge unikt, enligt Arne Kristiansens genomgång. Han känner till ett mindre utvecklingsprojekt inom beroendevården i en region, samt att det har nämnts som en möjlighet i en annan region. Att det än så länge inte är vanligt med brukarsamverkan tror han till stor del beror på gamla strukturer.

– Till stor del handlar det om hur vi ser på socialt utsatta människor. Personer med funktionshinder har en relativt bra position, även om det finns brister, medan andra grupper inom socialtjänsten, missbrukare och personer med psykisk ohälsa, har en lägre status. Normen här är att vi ska tala om för dem vad de behöver.

Arne Kristiansens utvärdering av rekryteringsmodellen i Helsingborg visar att modellen har varit framgångsrik och att merparten tjänstemän, chefer, brukare och arbetssökande har varit positiva till projektet.

– Den kritik som har formulerats har i de flesta fall varit konstruktiv och innehållit tankar om hur modellen kan utvecklas, säger han och fortsätter:

– En förutsättning för att sociala insatser ska fungera är att det finns ett samarbete mellan utförare och de människor man vill stödja. Då måste det också finns en tillit till systemet och till socialarbetarna.

I Helsingborg har man nu beslutat att skala upp arbetet med brukarinflytande genom att inkludera ytterligare två förvaltningar i projektet, arbetsmarknadsförvaltningen och skol- och fritidsförvaltningen. Inom varje förvaltning kommer det att tas fram en unik modell för rekryteringsarbetet. Man har även knutit till sig forskare från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet som ska studera modellen och hjälpa till att designa tjänsten så att den blir så användarvänlig som möjligt. Jakob Trischler är en av de forskare som kommer att jobba med detta.

– Jag har gjort mycket forskning på det här området tidigare, särskilt inom offentliga organisationer där effekterna av användarengagemang är tydliga, exempelvis inom sjukvården, där patienter bidrar med innovativa idéer och perspektiv, säger han.

Eftersom rekryteringsmodellen i Helsingborg är unik i sitt slag menar han dock att man måste vara väldigt noggrann med att utvärdera på vilket sätt brukarnas engagemang påverkar rekryteringen.

– Inom socialtjänsten finns det många olika användare med olika behov. Vilka är då representativa? Och vilka riskerar att bli exkluderade? Det finns många faktorer att ta ställning till och eftersom vi har så lite vägledning från tidigare forskning måste vi först utvärdera konsekvenserna av att öppna rekryteringsprocessen för användarna. Därefter kan vi fatta ett välgrundat beslut om huruvida de ska vara inblandade i rekrytering och i så fall hur modellen ska se ut för varje förvaltning, säger han.

Om andra kommuner kommer att ta efter exemplet i Helsingborg återstår att se. Kalle Pettersson berättar att många har visat intresse för deras arbete.

– Många kommuner hör av sig och vill komma på studiebesök för att få inspiration i sitt arbete. Även om brukardriven rekrytering bara är ett av de olika projekt vi driver är det oftast det som kommunerna har hört talas om. Jag tror att det i mångt och mycket handlar om att vi på det här sättet vänder på perspektiven och bjuder in dem till att bygga framtidens socialtjänst från grunden.   

Läs mer om Helsingborgsmodellen här