Hon förverkligar sin dröm om att bli akademiker

Amelié Fransson arbetade tidigare med habilitering för personer med förvärvade hjärnskador på ett LSS-boende i Göteborg. Till slut tröttnade hon på den ständiga underbemanningen, återkommande omorganisationer, den dåliga psykosociala arbetsmiljön och cheferna som inte lyssnade.

Droppen var när det infördes sovande nattjour, det vill säga att personalen skulle vara på jobbet på natten utan att få betalt. Det gick inte ihop med småbarnslivet hemma. Hon tog tjänstledigt för att studera genusvetenskap vid Göteborgs universitet. Ett beslut hon inte ångrat.

– Jag har som vuxen haft drömmar om att jag vill uppnå vissa saker i livet. En av dem var att en dag bli akademiker, förklarar hon.

Amelié Fransson är uppväxt på Orust. Hon säger själv att hon har en arbetarklassbakgrund. Att hon vågade ta steget och byta bana mitt i livet berodde på att det fanns goda förebilder omkring henne som visade att det var möjligt. Barnens farmor började läsa till en fil kand-examen i 40-årsåldern, doktorerade när hon var 52 år och är nu pensionerad professor.

Läs också:

Så många får stöd att ställa om – här är utbildningarna i topp

Amelié Franssons studieresa blev dock allt annat än enkel. Privatlivet satte käppar i hjulet. Första studieåret födde hon sitt tredje barn. Några år senare skiljde hon sig från barnens far.

– Det var otroligt tufft. Jag borde ha sjukskrivit mig då, men det gjorde jag inte. Jag fortsatte studera, men tog inte alla poäng, säger hon.

Efter att ha påbörjat det treåriga offentlig förvaltning-programmet vid Göteborgs universitet har hon nu nått fram till en fil kand-examen i genusvetenskap. Nästa mål är en examen från masterprogrammet i mänskliga rättigheter, en utbildning som hon påbörjade i höstas.

– Nu har jag fler universitetpoäng än många av dem som valde att inte lyssna på mig när jag var undersköterska.

Amelié Franssons klass på Göteborgs universitet består av cirka 30 personer. Flera av dem är lite äldre, några har arbetat som socionom, statsvetare och jurist, men hon gissar att de flesta kommer från en akademikerbakgrund.

– När du gjort en klassresa förstår du saker som personer som stannar inom sin klass inte ser. Jag har ett helt annat perspektiv. Det är en erfarenhet du inte kan läsa dig till.

Amelié Fransson gillar det fria studentlivet, att kunna bestämma själv över sin tid.

– En fördel med att plugga mitt i livet är jag har mer livserfarenhet nu, än när jag var 20 år. Jag kan relatera till saker på ett annat sätt. Saker som jag själv varit med om, säger hon.

Amelié Fransson läste omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Sedan läste hon på folkhögskola och en strökurs på universitetet i 20-årsåldern. Därför hade hon studiemedel kvar när hon började studera igen.

– Jag är väldigt ekonomisk. Jag är van att inte ha så mycket pengar.

Hon hoppas att studiemedlet ska räcka ända fram till examen. Det återstår ett år med praktik och uppsats.

– Masterprogrammet i mänskliga rättigheter är väldigt brett. Jag kan börja arbeta inom FN, EU, kommun, region eller någon ideell organisation. Det beror på var jag får in en fot.

Hon är inte orolig för att det kan bli tufft när Sveriges spås gå in i en lågkonjunktur de kommande åren.

– Ny statistik visar att 91 procent av samhällsvetarna får jobb inom ett år efter det att de tagit examen. Men vem vet, jag kanske doktorerar. Om jag ska börja jobba så ska det vara med något som gör skillnad. Jag vill göra något som reformerar hierarkierna i samhället.

Hon rekommenderar verkligen andra att ta steget och byta bana mitt i livet.

– Många är sådana trygghetsknarkare, men det gör så mycket att växa i sig själv. Det viktigaste är att må bra och ha makt över sin levnadssituation.