• 1 mars, 2023
    KOMPETENSFÖRSÖRJNING

    Kompetensförsörjningen i landet: ”Största politiska utmaningen”

    Arbetslösheten stiger samtidigt som det råder stor brist på kompetens i många branscher. Varför matchar det inte?

    Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

    Foto: Akademikerförbundet SSR/Gettyimages

    Siffror från Arbetsförmedlingen visar att samtidigt som det finns ungefär 200 000 vakanta jobb, går 330 000 personer arbetslösa i Sverige. Vad beror det på och hur kan problemen lösas?

    Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, konstaterar att det är frågor som kräver flera olika svar:

    – Helt klart är det en av de största politiska utmaningar vi ser just nu. Att säga att de arbetslösa ska ta de där tvåhundratusen jobben funkar inte, för de matchar inte varandra. Det krävs smartare strategier.

    Ursula Berge pekar på att ett grundläggande problem är att inflödet av människor i arbetsför ålder är mycket mindre än utflödet i form av pensionsavgångar. SCBs statistik visar att det enda nettotillskottet av personer i åldrarna 20 till 65 kommer genom invandring.

    – Eftersom det är jättesvårt att föda tjugoåringar, måste vi få in människor i arbetsför ålder på andra sätt. Här talar inte Tidöavtalet och stängda gränser för att utvecklingen går i rätt riktning. Migration är inte nuvarande regerings strategi för att lösa kompetensbristen.

    Alla är överens om att utbildning är en grundförutsättning för att de som är arbetslösa ska få en kompetens som bättre motsvarar anställningskraven för de 200 000 vakanserna. Frågan är hur denna utbildning ska utformas.

    – Jag tror mycket på att erkänna den kompetens som finns hos den befolkning vi har. Också hos alla dem med utländsk bakgrund, säger Ursula Berge och fortsätter:

    – Att tro att nyanlända från Eritrea med sex års skolbakgrund ska bli elektroingenjörer på Northvolt i Skellefteå är inte realistiskt, men åtgärder som omställningsstudiestödet eller arbetsmarknadsutbildning kan fylla på behovet nerifrån och uppåt. Jobbkedjor är helt avgörande. Ett års utbildning till sjukvårdsbiträde kan leda vidare till att någon pluggar vidare till undersköterska och sedan sjuksköterska.

    En fråga som Akademikerförbundet SSR länge drivit är att hitta enklare sätt att få personer med utländsk bakgrund, som har den utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet som efterfrågas men som sedan de kom till Sverige kör buss eller städar, att gå tillbaka till sina yrken.

    – Det är lättare att få en utlandsfödd utbildad läkare som säljer korv att bli läkare igen än att grundutbilda en svensk från dag ett. Det måste finnas tydligare vägar in i arbete; sfi, sfx, snabbspår, kompletterande utbildningar och fler möjligheter att få sin kompetens validerad, säger Ursula Berge.

    SKR presenterade nyligen sin senaste kompetensförsörjningsprognos. Där konstateras bland annat att om de som idag närmar sig 65 väntar ett år med att gå i pension, så skulle det bidra till att fylla stora hål i kompetensförsörjningen – inte minst inom välfärden. Likaså om de som arbetar deltid går upp så lite som ett par, tre timmar i veckan.

    Ursula Berge understryker att detta ställer krav på arbetsgivarna:

    – För att människor ska vilja och kunna jobba mer och längre måste villkoren bli bättre. Siffror från vårdförbunden och lärarfacken visar att fler än 100 000 har lämnat sina yrken. För att de ska vilja komma tillbaka och fler ska kunna stanna kvar krävs en hållbar arbetsmiljö. Det fungerar inte att alltid behöva jobba varannan helg, eller när man är sjuk, eller att ständigt förväntas ta extrapass, gå under olika beredskapsavtal och krisavtal och inte kunna ta ut semester på sommaren. På det sättet får man inte människor att söka sig till sin sektor och att vilja stanna kvar i den.

    I en nyligen publicerad debattartikel, undertecknad av sammanslutningen Facken i välfärden där Ursula Berge sitter med, framhålls att varken Tidöavtalet eller budgetpropositionen innehåller åtgärder som hanterar frågorna om kompetensbrist och det minskade antalet människor i arbetsför ålder.

    – Regeringen kan förstås driva de frågorna utan SD och utanför Tidöavtalet. Men hittills har jag inte sett ett enda arbetsmarknadspolitiskt eller utbildningspolitiskt förslag som hanterar de här problemen, avslutar Ursula Berge.

    Anne Ralf Hållbus

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    POLITIK

    Blivande socionom fruktar lag om anmälning...

    Om den så kallade "angiverilagen" blir ver...

    22 november, 2024

    AVTALSRÖRELSE

    Brännande lönefråga i årets avtalsrörelse

    Akademikerförbundet SSR:s avtalsråd för kommuner och...

    21 november, 2024

    POLITIK

    Socionomstudenten: ”Jag kommer inte ange p...

    Hur är det att ge sig in i arbetslivet med en ”angiv...

    21 november, 2024

    SPANING

    Tvingas till träning på arbetstid

    Allt fler av alla som jobbar har hälsofarligt låg ko...

    19 november, 2024

    Läs även

    ARBETSMILJÖ

    Över hälften av personalvetarna upplever j...

    Majoriteten personalvetare vittnar om hög arbetsbela...

    29 oktober, 2024

    FÖRBUNDET

    Han blir ny biträdande förbundsdirektör

    Markus Furuberg har utsetts till ny biträdande förbu...

    25 oktober, 2024

    POLITIK

    Samlades för att manifestera mot anmälning...

    Lärare, läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor oc...

    23 oktober, 2024

    ARBETSFÖRMEDLING

    Kritik mot privat arbetsförmedling – ̶...

    Rusta och matcha är dyrare än Arbetsförmedlingens eg...

    17 oktober, 2024