– Skyddsombud och fackliga företrädare är jätteviktiga aktörer. De kan fungera som en neutral part att prata med, en person som inte är lönesättande och inte bestämmer vem som ska få följa med på konferens, säger Åsa Witkowski, enhetschef vid Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), vid Uppsala universitet.
I ett seminarium i Almedalen som arrangerades av NCK lyftes goda exempel på myndigheter som har börjat arbeta med frågan.
Arbetsgivaren har nämligen ett ansvar – och en möjlighet – att upptäcka och sedan hjälpa våldsutsatta medarbetare. Eller hänvisa till stöd och hjälp om personen inte vill ta emot det av arbetsgivaren. Det finns flera tecken man som chef bör vara vaksam på, exempelvis stress och koncentrationssvårigheter, trötthet, kronisk smärta och riskbruk.
– Det är viktigt att komma ihåg när man märker en förändring. Då ska man våga fråga, säger Åsa Witkowski.M
Men det finns också andra tecken man bör vara vaksam på som arbetsgivare, exempelvis om någon är obenägen att byta schema och är oflexibel när det gäller arbetstider.
– Jag stötte på en person som gick prick klockan fem varje dag och inte kunde stanna för att göra klart en arbetsuppgift. Det visade sig att hon blev upphämtad klockan 17 och var tvungen att redogöra för sin partner om hon var sen.
Även om det är svårt är det alltså viktigt att ställa frågan. Och att vara ensvis, för oftast blir svaret nej de första gångerna.
Det finns arbetsplatser som har kommit längre och där frågan ställs till alla medarbetare som rutin.
– Sedan 2019 har vi börjat att aktivt ställa frågan till våra medarbetare, för att upptäcka och förebygga, säger Eva Lundgren, enhetschef på Försäkringskassan.
– Vi har också provat att ställa frågan brett till alla medarbetare, efter att vi har aviserat om det i förväg.
På så sätt behöver ingen känna sig utpekad för att de får frågan. Det kan också vara ett stöd för de chefer som är ovana och tycker att det känns obekvämt att lyfta frågan.
– Det var uppskattat av medarbetarna och det har ett viktigt signalvärde. Sedan dess har vi sett att chefer signalerar och agerar snabbare när de upptäcker att en medarbetare är drabbad.
Inom Kriminalvården finns ingen övergripande policy om hur ledningen ska jobba för att upptäcka om medarbetare är utsatta för våld i hemmet. Men på Hinseberg har ett arbete påbörjats.
– Kriminalvården arbetar med våld och vi måste börja prata om det här. Vi ska vara en våldsfri myndighet och vill visa att våra medarbetare är viktiga, säger Klara Bolinder, senior handläggare.
Våld i hemmet är vanligt förekommande och det är rimligt att anta att ett antal medarbetare drabbas. Lika rimligt är det att anta att några av medarbetarna är de som är förövarna, även om det är svårare att upptäcka.
– Man bör ha med den frågan också och det finns exempelvis mansjourer som man kan hänvisa till. Man måste ha det med sig, finns det våldsutsatta finns det också våldsutövare, säger Klara Bolinder.
Men att berätta för chefen att man misshandlas hemma kan vara svårt. Därför har kollegorna också en mycket viktig roll.
– Fackens roll är så viktig, det är viktigt att få in dem i de här samtalen, säger Åsa Wiskowski.
På Uppsala universitet har även de lokala fackklubbarna erbjudits utbildning på motsvarande sätt som ledningsgruppen.
– Vi uppfattar att de fackliga organisationernas intresse är stort.
Läs mer ››
Ska chefen fråga om medarbetaren blir slagen hemma?
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.