• 14 februari, 2022
    ARBETSMILJÖ

    Vett och etikett på Zoom-mötet

    Att ha kameran lågt placerad under videomöten kan framstå som hotfullt. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet och Stanford universitetet. 

    Vett och etikett på zoom-mötet. Foto: Getty

    Vett och etikett på Zoom-mötet.

    Foto: Violeta Stoimenova/Getty

    Har du för vana att titta bort från skärmen under videomöten? Gör inte det, det uppfattas nämligen som otrevligt. Du bör också undvika att placera kameran längre än ögonhöjd. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet och Stanford universitet i USA.

    – Om kameran är låg får du en mer hotfull position än när kameran är högre upp. Det här känner vi redan till från filmens värld, där kamerans position används för att förmedla olika budskap, berättar Géraldine Fauville, biträdande universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

    Studien bygger på ett experiment, där 4000 deltagare har fått titta på skärmdumpar från videomöten med personer i olika kroppspositioner, och med blicken i olika riktningar. Deltagarna har sedan graderat dessa personer utifrån hur sociala, sympatiska, trovärdiga och hotfulla de framstår.

    – Om du försöker att se direkt in i kameran under mötet, så får du andra att uppleva dig som mer närvarande och sympatisk än om du har blicken fäst i skärmen, berättar Géraldine Fauville.

    Bakgrunden till studien är den snabba förändring av arbetslivet som covid-19 innebar i mars 2020. Géraldine Fauville jobbade då i ett laboratorium på Stanford universitetet. Plötsligt fick hon inte längre komma in. I stället tillbringade hon och kollegorna timmar på Zoom, där de bland annat diskuterade vad all denna tid i videomöten egentligen gjorde med deras liv.

    – Först undersökte vi det som kallas ”zoomtrötthet”, sedan bestämde vi oss för att gå vidare och även studera de ljusare sidorna av videomötet, och hur människor kan förändra sitt beteende för att ge mer positiva intryck av sig själva.

    Just den stora omfattningen av videomötena just nu ger forskningsresultaten särskild relevans, säger Géraldine Fauville.

    – De effekter som vi har studerat var signifikanta, men små. Om vi satt i möten en gång i veckan skulle de kanske inte göra så stor skillnad, men nu byggs de små effekterna upp till någonting viktigt.

    Tim Andersson

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    ÅRSKRÖNIKA

    Skärmtid, krav på kortare arbetstid och st...

    De mest lästa reportagen i Akademikern speglar ett t...

    23 december, 2024

    AVTALSRÖRELSE

    Kravet: Kortare arbetstid och 4,2 procent ...

    Avtalsrörelsen är i gång. I dag, fredag, växlar part...

    20 december, 2024

    POLITIK

    Reagerar på kommunalrådets uttalande – ”Kä...

    Anställda i Skurups kommun reagerar starkt på kommun...

    19 december, 2024

    ANALYS

    Sprickor i världens mest jämlika land

    Varför växer klyftorna i Sverige? Och vad gör det me...

    18 december, 2024

    Läs även

    ARBETSMILJÖ

    ”Hot att ta sitt eget liv om man int...

    Handläggarna för ekonomiskt bistånd i Göteborgs stad...

    9 december, 2024

    NYHET

    Arbetsmiljöverket överväger åtalsanmälan m...

    Arbetsmiljöverket har efter våldsdådet mot en social...

    5 december, 2024

    ARBETSTID

    Var tionde vill arbeta mindre

    Bland anställda vill drygt 11 procent gå ner i arbet...

    3 december, 2024

    ARBETSMILJÖ

    Aspiranten: ”Många vill försöka påve...

    Kristian Björn räknar med att bli utsatt för otillåt...

    2 december, 2024