SKL:s framtidsprognos: Bristen på arbetskraft blir stor

Sedd av 155

Akademikern. Konkurrensen om arbetskraft kommer att öka i framtiden. Det slår SKL fast i en ny rapport. ”Det kommer att ställas högre krav på att kommunerna kan betala för kompetensen när det blir en dragkamp om akademiker”, säger Markus Furuberg på Akademikerförbundet SSR.

Senast ändrad 18:45, 5 Feb 2018
Foto: Thomas Carlgren.
Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL.

De kommande tio åren ökar antalet barn och äldre kraftigt samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder inte alls ökar i samma takt. Det betyder att det blir tuffare för hela arbetsmarknaden att rekrytera ny personal och bristen på arbetskraft blir stor.

Det visar en färsk rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, där man konstaterar att välfärden behöver öka antalet anställda med drygt 200 000 personer under de kommande tio åren. Samtidigt väntas drygt 300 000 personer gå i pension under perioden.

Men SKL pekar samtidigt ut lösningar som kan minska rekryteringsbehoven. 

− Genom att utnyttja tekniken bättre, att fler anställda arbetar heltid och att fler medarbetare jobbar ett par år längre kan rekryteringsbehovet minskas med runt 180 000 personer de kommande tio åren, säger Agneta Jöhnk, chef för arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL, i ett pressmeddelande.

Markus Furuberg är förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Han menar att kommunerna måste bli mer attraktiva arbetsgivare framöver.

– Det kommer att ställas högre krav på att de kan betala för kompetensen när det blir en dragkamp om akademiker. Vi vet också att det är väldigt arbetsbelastade om inte arbetsgivaren lyckas tillsätta lediga vakanser, där behöver man göra mer för arbetsmiljön och ta den på större allvar, säger han.

Hur påverkas Akademikerförbundet SSR:s medlemsgrupper av SKL:s framtidsprognos?

– Vi vet redan att det finns en för hög personalomsättning bland många av våra grupper. I ett individperspektiv kan det vara en fördel eftersom du kan förhandla upp lönen när du byter jobb. Samtidigt påverkas de som är kvar på arbetsplatsen negativt av personalrotationer. De tvingas lägga mycket tid på att introducera nya medarbetare och riskerar att hamna efter i löneutvecklingen. Här är det viktigt att fack och arbetsgivare jobbar tillsammans för att få bra kollektivavtal, och att arbetsgivarna blir mer offensiva för att behålla erfarna medarbetare, säger Markus Furuberg som också vill att det ska finnas möjlighet att gå ner i arbetstid mot slutet av arbetslivet.
– Det behövs göra satsningar på flexpension och avsättas pengar till det.

Akademikern har tidigare skrivit om test med ny teknik inom bland annat socialtjänsten. Vi har även rapporterat om roboten i Trelleborg som hanterar försörjningsstödet där, och kritiken mot den. I Kungsbacka kommun har införandet av nya arbetssättet lett till att 12 av 16 socialsekreterare sagt upp sig

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, poängterar att tekniken måste vara rättssäker.

– Den får inte användas på ett sätt som innebär att det sociala arbetet rustas ner. Det är också avgörande att förändringarna genomförs i dialog med de anställda och att deras synpunkter och erfarenheter tas tillvara. Annars riskerar följden att bli att erfaren personal väljer att sluta, säger hon i ett pressmeddelande.

Text: Stina Loman, Akademikern. 

up 75