Akademikerförbundet SSR närvarade under Pride-veckan där de anordnade både seminariet ”So facking proud” och kursen ”Hen, Hon, Han”, en återkommande fyra-dagars arbetsmiljöutbildning med fokus på hbtqi-frågor.
– Det var både en energifylld och kunskapsfylld vecka med många intressanta samtal kring arbetsmiljö och arbetsrätt. Jag tror att både förtroendevalda och arbetsgivare kände att de hade stor nytta av vår utbildning, med nya insikter som de kunde ta med sig hem till sina arbetsplatser, säger Malin Fröjmark, ombudsman med ansvar för likabehandlingsfrågor vid Akademikerförbundet SSR.
Enligt en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av rekryteringsföretaget Randstad saknar en av fem arbetsplatser riktlinjer för jämställdhetsfrågor som hbtq, mångfald och inkludering. Statistik som inte förvånar Malin Fröjmark.
– Det finns stora brister i hur man arbetar förebyggande och inkluderande för att motverka diskriminering av hbtqi-personer. Studier visar att denna grupp i stort upplever en bra arbetsmiljö, men riskerna för diskriminering och kränkande behandling är större jämfört med andra grupper. Därför måste det finnas kunskap och verktyg för hur man arbetar mot diskriminering och för en inkluderande arbetsmiljö.
Hon förklarar att en riskfaktor är ett heteronormativt arbetsklimat. Det innebär att heterosexualitet förutsätts och att andra sexuella läggningar och könsidentiteter blir avvikande.
– Det är viktigt att både chefer och anställda jobbar för att öka öppenheten på arbetsplatsen. Ett första steg är att inte förutsätta att alla lever i en heterorelation. Men chefen har förstås ett större ansvar att utbilda sig, skaffa sig kunskap och vara tydlig med att det är nolltolerans mot diskriminering och kränkningar som gäller på arbetsplatsen.
Var brister det mest?
– Det brister i efterlevnaden av diskrimineringslagen. Det är för de flesta självklart att man följer arbetsmiljölagen, men diskrimineringslagen har inte samma genomslag. Det som behövs är bättre uppföljning och att det faktiskt händer något om man inte följer lagen, till exempel att lättare kunna beläggas med vite. Det görs just nu en översyn av diskrimineringslagen som vi hoppas kommer leda till förbättringar.
Akademikerförbundet SSR har sin återkommande kurs under Pride varje år, men jobbar året runt med hbtqi-frågor. Ett arbete som syftar till att hjälpa förtroendevalda att bli trygga i att prata om hbtqi-frågor, men också för att kunna bemöta medlemmar som är hbtqi och förklara varför det här är en facklig fråga.
– För oss är det självklart: vi finns till för våra medlemmar. En del av dem tillhör hbtqi-gruppen och vi arbetar givetvis med frågor kopplade till hbtqi eftersom det handlar om arbetsmiljön. Det är i allra högsta grad en facklig fråga, avslutar Malin Fröjmark.
Vad säger lagen?
- Arbetsgivare är enligt diskrimineringslagen skyldiga att bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering och jobba för allas lika rättigheter och möjligheter.
- Det finns sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
- Arbetet ska ske i fyra steg – undersöka riskerna för diskriminering, analysera konstaterade risker, vidta åtgärder och följa upp och utvärdera arbetet.
- Arbetsgivare med minst 25 anställda ska skriftligt dokumentera alla delar av det löpande arbetet med aktiva åtgärder.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.