Stor ökning av antalet varsel

En överraskande motståndskraftig arbetsmarknad. Så beskrev Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen läget, när myndigheten presenterade sin bedömning för de närmaste åren. Arbetslösheten har inte ökat lika mycket som förväntat, trots den hårt pressade ekonomin.

En förklaring till det är att det fortsatt råder stor brist på kompetens inom många områden. Många arbetsgivare håller fast vid sina anställda, trots lågkonjunktur och sämre ekonomi.

– Många arbetsgivare är benägna att behålla befintlig personal i vetskapen om hur svårt det är att komma till rätta med rekryteringar, sade Marcus Löwing vid en pressträff på onsdagen.

Arbetsförmedlingen noterar också att det finns arbetsgivare som anpassar kraven på erfarenhet och utbildning, framför allt i offentlig sektor.

Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur och det syns inte minst i ökningen av antalet varsel. Nästan tre gånger så många personer varslades under perioden januari-oktober 2023 jämfört med året innan (se grafik nedan).

Arbetslösheten stiger alltså något och väntas toppa i slutet av 2024 för att därefter falla sakta, enligt Arbetsförmedlingens bedömning.

Däremot väntas antalet långtidsarbetslösa fortsätta stiga. Särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden har personer som saknar gymnasieutbildning, personer med utomeuropeisk bakgrund, funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan samt äldre som har hamnat i arbetslöshet. För att möta långtidsarbetslösheten behövs bland annat särskilda utbildningssatsningar.

– Det är centralt att underlätta för och motivera fler till utbildning som leder till arbete, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingens analysavdelning.

Lägst är arbetslösheten i Västerbotten och Norrbotten. Det är också där utmaningarna att hitta rätt kompetens är som störst.