Spaning: Leve hjärnkontoret!

Sedd av 573

Arbetsmiljö. Har du problem med minnet och koncentrationen? I så fall är du inte ensam – dagens arbetsmiljö ställer krav som våra hjärnor inte är skapta för. Som tur är finns det metoder för att skapa mer hjärnvänliga arbetsplatser.

Senast ändrad 13:51, 12 Aug 2019
Foto: Rasmus Meisler.

Har du svårt att koncentrera dig? Eller att komma ihåg saker, som lösenord eller namnet på nya kollegor?

Då kanske din hjärna är i dålig form. I så fall är du inte ensam: Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket har över hälften av alla i arbetsför ålder någon form av kognitiv funktionsnedsättning, det vill säga problem med sådant som uppmärksamhet, minne och planeringsförmåga. Sjukdomar och olyckor är vanliga orsaker.

Du kan dock drabbas även om du är frisk i övrigt – på grund av jobbet. 

– Arbetsmiljön i dag ställer krav på hjärnan som den inte är skapt för. Den överbelastas i det moderna arbetslivet där vi kan känna att vi måste vara överallt, göra allt, och tänka på en massa saker samtidigt, säger Mirja Johansson, Arbetsmiljöverkets specialist i neuropsykologi.

Statistik visar att 28 procent av landets drygt fem miljoner sysselsatta har haft besvär av arbetet de senaste tolv månaderna. Så många som 70 procent av dessa upplever trötthet, något som enligt Mirja Johansson försämrar förutsättningarna för kognitiv hälsa.

För att ändra på den här utvecklingen vill hon se ”hjärnvänliga arbetsplatser”. Så hur gör man för att skapa sådana? 

Ett nyckelord är "struktur". Dagens projektinriktade arbetsliv, som ofta förutsätter stor frihet och eget ansvarstagande för arbetets när, var och hur, kräver mycket av hjärnan. Ett sätt att avlasta den är genom tydliga arbetsbeskrivningar, mötesstruktur med protokoll, och inte minst: bra kommunikation i relation till chef och medarbetare.

– Vi fungerar alla som bäst när det är tydligt vad som förväntas av oss och när vi får feedback. Om vi inte vet om vi gör rätt eller fel föder det oro, och oro är någonting som tar väldigt mycket energi och minskar hjärnans kapacitet att lösa problem, säger Mirja Johansson.

En annan viktig uppgift för en hjärnvänlig arbetsplats är att försöka reducera antalet avbrott och störningar. Det kan handla om användarovänliga datorprogram, människor som pratar och rör sig i vår närhet, buller eller ett växande informationsflöde som hela tiden pockar på vår uppmärksamhet.

– Bara det att man jobbar i ett öppet kontorslandskap minskar produktionen med tio procent, enligt forskningen. När vi blir avbrutna kan det ta lång tid att hitta tråden igen. En femtedel av de avbrutna uppgifterna förblir ogjorda under en arbetsdag, berättar Mirja Johansson.

Hon rekommenderar att chef och medarbetare försöker hitta ett gemensamt förhållningssätt på kontoret. Man kan till exempel bestämma att man kollar mejlen vid bestämda tider. Eller att den som sitter med hörlurarna på inte får bli störd.

Överhuvudtaget efterlyser hon en genomgripande attitydförändring när det gäller hjärnans förutsättningar.

– När vi ser någon som bär på en jättestor sten, skulle det inte falla oss in att avbryta personen och säga: ”Vi har några stenar till här, de är små, det gör väl inte så stor skillnad”. Men när det gäller att avbryta någon som koncentrerar sig har vi inte samma problem: ”Får jag bara fråga en sak? Det går jättefort!” Vi tänker inte på att frågorna är som mentala stenar.

Ja, dagens arbetsliv är ofta dåligt hjärnanpassat. Det första tecknet på att vi är överbelastade, eller att någonting är fel på arbetet, är att kognitiva funktioner börjar fungera illa. I värsta fall kan en dysfunktionell jobbsituation leda till utmattningssyndrom, vilket i sin tur riskerar att resultera i långvariga problem med sådant som koncentration och minne.

Men de kognitiva funktionerna går faktiskt att träna upp igen. I en ny doktorsavhandling har psykologen Hanna Malmberg Gavelin på Umeå universitet undersökt effekterna av två olika behandlingar: datorbaserad kognitiv träning respektive fysisk konditionsträning, som erbjudits som tillägg till ett stressrehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom.

– Den fysiska konditionsträningen förbättrade minnesfunktionen direkt efter träningen, men när vi sedan gjorde långtidsuppföljningen ett år senare var det ingen skillnad mot kontrollgruppen. Den datorbaserade träningen däremot ledde till en förbättring i kognitiv funktion som kvarstod ett år senare.

Visst är det glädjande att man kan träna upp skadade kognitiva funktioner, men Hanna Malmberg Gavelin vill samtidigt lyfta frågan från individen. Ytterst är det arbetsgivaren som har ansvar för att skapa en fungerande arbetsmiljö. I föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö heter det bland annat att det ska vara balans mellan krav och resurser, och en typ av ”krav” definieras som just kognitiv belastning.

Hanna Malmberg Gavelin upplever att många arbetsgivare vill göra rätt, men vet inte riktigt hur. Därför jobbar hon just nu med en digital guide som bland annat ska fungera som ett metodstöd i utvecklingen av hjärnvänliga arbetsplatser.

– Jag hoppas att det här kommer ut mer, för det är inte bara viktigt för personer med utmattningssyndrom som ska tillbaka till jobbet. Precis som fysisk belastningsergonomi är den kognitiva ergonomin en viktig fråga för alla.  

Artikeln är publicerad i Akademikern nr 3 2019

Läs en längre intervju med forskaren forskaren Hanna Malmberg här. 

Text: Tim Andersson

up 54