Djupt nedslående, oambitiöst, en stor besvikelse, förstört av fossila intressen och våra ledares feghet. Det var bara några av omdömena av resultaten från FN:s senaste klimattoppmöte COP30, av Brasiliens president Lula kallad ”The COP of truth”.
Och klimatfrågan har halkat ned på den politiska och mediala agendan samtidigt som organisationer och forskare fortsätter att slå larm om att klimatkrisen är akut och att det krävs omedelbar handling för att mildra dess effekter.
Kan och bör var och en agera på egen hand, och finns det utrymme för det i arbetslivet?

Peter Olding, federationssekreterare på Saco.
Peter Olding, federationssekreterare på Saco, ser stora möjligheter att jobba med miljö- och klimatfrågor i en facklig kontext. Han märker inte av att engagemanget har svalnat – snarare tvärtom.
– För oss är det full fart, Saco jobbar intensivt med att driva på omställningsarbetet i federationen. Det har satt sig i vår organisation att klimatet är en facklig fråga, vi driver en ambitiös klimatpolitik samt påverkansarbete och jobbar tillsammans med andra i de nordiska fackens samverkansorgan.
– Men jag förstår vad du menar, det är krig i vårt närområde, över Atlanten sitter Trump som president, säkerhetsläget är sämre än någonsin förr.
Uppmärksamhetskonkurrens råder det ingen brist på. Klimatet har fått stå tillbaka för andra kriser.
LÄS OCKSÅ: Hållbarhetsforskaren: ”Vi kan inte vänta på världens ledare”
Men även om det inte återspeglas på löpsedlar och i politiska beslut är klimatet en het fråga, inte minst bland akademiker. I en undersökning som Saco gjort framkommer att åtta av tio akademiker vill ha en tuffare klimatpolitik, och sju av tio anser det vara viktigt att arbetsgivaren arbetar med klimatfrågor.
– Medlemmarna i våra förbund är engagerade i miljö- och klimatfrågor, det är tydligt. För att svara upp till det här engagemanget har Saco initierat ett klimatnätverk där alla 21 förbund har möjlighet att delta, och där vi samlar och delar kunskap mellan varandra. Tanken är att alla inte ska behöva uppfinna hjulet varje gång. Vi hjälps åt att bygga upp en kunskapsbank, som sedan Sacos medlemsförbund kan komma åt.
Akademikerförbundet SSR är ett av förbunden som deltar i klimatnätverket.
Vad kan det handla om konkret?
– Det kan vara hur man gör ett klimatbokslut och vad skillnaden är jämfört med en hållbarhetsredovisning, hur man kan jobba med rese- och matpolicys eller krav på klimat- och miljömässig hållbarhet i kollektivavtal. På våra träffar samlar vi in idéer, tips och erfarenheter, och de som kommit längre i sitt klimatarbete delar med sig av sina lärdomar. Det är ett värdefullt samarbete mellan förbunden som resulterar i konkret förändringsarbete.
Kan vi agera var och en på jobbet?
– Kan man kanalisera ett engagemang inom ramen för sin akademiska kompetens är det ju jättebra. Vissa har genom sina professioner närmare till hands att påverka eller agera i sin vardag. Till exempel jobbar många naturvetare, arkitekter och ingenjörer hands on med klimatomställning, medan till exempel socialsekreterare i sin arbetsvardag ofta står längre bort, där är andra pressande frågor naturligen mer akuta. Men jag tror att alla professioner kan och vill hitta en ingång till att bidra till klimat- och miljömässig hållbarhet.
Peter Olding tror att man kan komma långt bara genom att väcka frågan på sin arbetsplats och få till en vardaglig dialog om klimat, miljö och omställning.
– Avdramatisera ämnet, börja prata om det runt fikabordet eller på arbetsplatsträffar och ta det i små steg. Få in det i vardagen på jobbet så att det blir en naturlig del av kulturen. Vad kan du som medarbetare, tillsammans med fackliga företrädare och arbetsgivaren, göra för att just er verksamhet kan blir mer hållbar? Jag tror att det är viktigt att skapa förutsättningar att göra det enkelt att väcka frågorna utan att det blir polariserat eller att vi börjar skuldbelägga varandra. Sådant har vi redan för mycket av i vårt samhälle.
Flera Sacoförbund, däribland Akademikerförbundet SSR, har redan startat hållbarhetsnätverk och på en del avtalsområden har parterna tagit fram nya skrivningar om hållbarhetsfokus, berättar Peter Olding. Han hoppas att klimat- och miljöfrågor framöver får ta mer plats i lokalfackliga utbildningar för att snabba på den gröna omställningen på arbetsplatserna.
– Facklig utbildning behöver inte bara handla om lön och arbetsmiljö, utan även om hållbarhetsfrågor. Lokalfackliga företrädare behöver mer stöd i att ta hem och lyfta frågorna till sin arbetsgivare, och kunna visa vilka möjligheter som finns. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan det finns på plats.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.