Piteå ett år efter varslet: De flesta har lämnat Arbetsförmedlingen

Ett år har gått sedan medarbetarna på Arbetsförmedlingen informerades om att 4 500 personer varslades om uppsägning. Kontoret i Piteå var först ut att få besked om stängning. Även om de flesta fick erbjudande om att börja jobba i Luleå ledde det till att nästan alla lämnade myndigheten.

– Tyvärr har vi tappat merparten av den personalen. En del tackade ja till en början, men sedan är det många som har försvunnit, säger Marita Lundgren, chef vid Luleåkontoret.

Bara en handfull följde med till Luleå. Och nu står Luleå-kontoret med vakanser som motsvarar en hel sektion. Drygt 30 personer söks till det kontoret.

Catharina Pauloff, före detta sius-konsulent på Piteå-kontoret, var en av dem som erbjöds att börja jobba i Luleå. Men pendling på två timmar per dag till en kostnad av 2 500 kronor i månaden gjorde att hon tackade nej.

– Jag hade inte råd att pendla och inte ork att ha så långa arbetsdagar. Sedan skulle det bli mest administrativt arbete, hela uppdraget var i princip tillintetgjort, säger hon.

I dag jobbar hon med liknande arbetsuppgifter i Piteå kommun.

För att kunna hålla den åtstramade budgeten för Arbetsförmedlingen som riksdagen röstade igenom strax före jul 2018 krävdes ett omfattande varsel.

– För att kunna hämta hem pengarna under 2019 var man tvungen att lägga ett väldigt, väldigt stort varsel. Rent krasst gällde det att få ut så många som möjligt med kort uppsägningstid, för att minimera det totala antalet uppsagda och samtidigt hålla den strama budgeten, förklarar Helén Justegård, ordförande i Saco-S på Arbetsförmedlingen, som var med och förhandlade varslet.

Turbulensen har lett till att en bra bit över tusen anställda har valt att lämna myndigheten på egen begäran och före jul söktes cirka 500 personer till olika tjänster på arbetsförmedlingar runt om i landet.

Catharina Pauloffs före detta kollega Anna-Karin Johansson, då lokalfacklig företrädare på Piteå-kontoret, valde också att sluta. Hon kände att hon inte kunde stå för det förändrade uppdraget.

– Det blir svårare att ge service till arbetssökanden och arbetsgivare i Piteå när man flyttar så långt bort. Vi har inte samma möjlighet att vara ute hos kunderna på det sätt som jag anser att man behöver för att kunna stötta dem på bästa sätt.

Vad tänker du om att de rekryterar ny personal till Luleå?

– Det är ju jättebra, i så fall kommer det personer som anammar det nya och det blir bättre för hela organisationen. Men det blir en stor belastning för dem som ska introducera alla och det är tufft för dem som är kvar. En stor del av kompetensen har ju försvunnit, säger Anna-Karin Johansson.

Men hon är kritisk till de förändringar som genomförs på myndigheten.

– Jag tycker det är vansinne. Vem ska ta hand om dem som står längst bort från arbetsmarkanden? De som verkligen inte klarar att ta sig ut i arbete själva. Till stor del blir det kommunerna som får ta hand som dem och det kommer att bli dyrare för samhället, säger hon.

I maj förra året skrev personalen på Piteå-kontoret brev till ansvariga beslutsfattare där de varnade för vad en stägning skulle innebära för Piteå. ”Vi anser att frågan om lokal närvaro i Piteå måste utredas vidare och att beslutet om stängning av kontoret omprövas”, skrev de. Strax före jul lämnade regeringen nya besked om att lokal närvaro ska säkras på alla orter där Arbetsförmedlingen har haft kontor. Vad det innebär för Piteå och övriga stängda kontor är inte klart än. I mitten av februari väntas en första lägesrapport.

– Sorgligt är det ju, jag har trivts bra. Men rent arbetsmässigt känner jag mig nog färdig med Arbetsförmedlingen, säger Anna-Karin Johansson.