Med livet som insats

Sedd av 340

Arbetsmiljö. Jobbstressen skördar liv. Andra blir så sjuka att de inte kan arbeta igen. Ombudsman Eva Gren hjälper dem som drabbas.

Senast ändrad 11:38, 28 Okt 2019
1 av 2
Fler borde höra av sig till förbundet för rättslig hjälp, med tanke på hur många som blir sjukskrivna av stress, säger Eva Gren, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.
2 av 2 Foto: Linus Meyer.
Stressjukdomar är det nya arbetslivets vanligaste arbetsskador, säger Magnus Eriksson, jurist på LO-TCO med ansvar för försäkringsärenden.

En socialsekreterare i en kommun i södra Sverige som haft en mycket hög arbetstakt avled. På ett privat företag dog en medarbetare som haft mycket arbete och högt tempo av besvär i cirkulationsorganen. Under en arbetsresa avled en statligt anställd som upplevt stress och hög arbetsbelastning både innan och under resan.

Tre tragiska dödsfall där arbetsgivaren har gjort en arbetsskadeanmälan och som nu finns i Arbetsmiljöverkets statistik över dödsfall i arbete på grund av annat är arbetsolycka.
 

"Stressjukdomarna är det nya arbetslivets vanligaste arbetsskador"
– Magnus Eriksson, jurist på LO-TCO" –
 

Sedan 2012 har 14 sådana anmälningar där en anställd som utsatts för stress på jobbet och avlidit gjorts. I ytterligare drygt 100 anmälningar listas olika arbetssjukdomar som kan ha lett till dödsfall, till exempel dåligt arbetsklimat.

Anmälningarna utgör ett litet antal av alla de dödsfall som forskarna beräknat beror på arbetsrelaterad stress, men ger en bild av att stressen verkligen kan vara livsfarlig.

Ändå får arbetssjukdomar inte samma uppmärksamhet som när fysiska olyckor leder till döden.

– Sverige har dålig statistik när det gäller dödsfall i arbetet av annan orsak än fysiska olyckor. Vi skulle behöva forska mycket mer om sambandet mellan arbetssjukdomar och död, säger Kjell Blom på enheten för statistik och analys på Arbetsmiljöverket.

När stressen drabbar hårt utan att döda görs däremot ibland ordentliga utredningar i domstol. Varje år sjukskrivs knappt 30 000 personer på grund av stress och drygt 600 ansöker hos Försäkringskassan om livränta på grund av psykosociala orsaker. För att få livränta ska förmågan att arbeta ha påverkats så pass mycket att personen ifråga under minst ett år framåt inte kan arbeta alls, måste gå ner i tid eller byta arbetsuppgifter, vilket lett till en inkomstförlust på minst en femtondel. I de fall då myndigheten avslår ansökan om livränta kan medlemmar genom sitt fackförbund få hjälp att driva fallet till domstol.

Eva Gren är ombudsman på Akademikerförbundet SSR och har tillsammans med en kollega hand om arbetsskadeärenden då medlemmar blivit allvarligt sjuka av arbetet.

– 95 procent av dem handlar om stress, säger hon.

Hon berättar att det är under tio personer om året som hör av sig för att få rättslig hjälp, men att det borde vara fler.

– Med tanke på hur många som blir sjukskrivna på grund av stress är det förvånansvärt få sådana ärenden som vi har och har haft. Vi vet inte om det beror på att de får rätt till livränta direkt eller om de ger upp. Det är otroligt känsloladdat att inte bli trodd i sin problematik.

I de ärenden de får in kan hon se att det ofta finns en väl beskriven historik om vad stressen fått för konsekvenser. Men prognosen över framtiden är inte lika tydlig. Ofta saknas ett tydligt läkarutlåtande om att besvären kommer att fortsätta under minst ett år och att inkomsten blir reducerad på grund av det.

– Jag tror att många har svårt att skriva ned svart på vitt att hen inte kommer att komma tillbaka till jobbet. De flesta har ett hopp om att bli bättre och en åtgärdsplan för hur de ska få tillbaka arbetsförmågan.

I de fall då Eva Gren och hennes kollega bedömer att det finns en chans att få rätt mot Försäkringskassan lämnar de över ärendet till LO-TCO rättsskydd, en juridisk byrå som ägs av de fackliga centralorganisationerna och som är specialiserad på arbetsrätt och arbetsskador.

– Ungefär hälften av ärendena kommer vidare, och av dem är det ungefär hälften som får rätt i domstol.

Magnus Eriksson är jurist med ansvar för försäkringsärenden på LO-TCO rättsskydd. Han berättar att byrån haft fall där stressen fått allvarliga konsekvenser.

Ett av dem är en kurator som arbetade i hälso- och sjukvården. Hon hade i flera år en arbetssituation med hög arbetsbelastning och psykiskt krävande arbetsuppgifter samtidigt som hon var ensam i sin roll och saknade stöd och handledning från arbetsgivaren. En dag sade kroppen tvärstopp och hon kunde inte fortsätta arbeta alls.
 

"Det är otroligt känsloladdat att inte bli trodd i sin problematik"
– Eva Gren, ombudsman Akademikerförbundet SSR –
 

En annan drabbad är en kvinna som anställdes som socialchef. Hon fick i uppdrag att genomföra en omorganisation, men i samma veva drogs det administrativa stödet in och i stället fick hon ett sparbeting. Socialchefen klämdes mellan politikernas och medarbetarnas krav och hade arbetsveckor på uppemot 80 timmar. En morgon när hon vaknade hade ansiktet domnat. Hon hade fått en stroke.

I båda dessa fall fick de drabbade till slut rätt i att stressen som orsakat sjukdomen var arbetsrelaterad.

– De senaste tio åren har det blivit lättare att få arbetsskador på grund av stress godkända. Det hänger ihop med det vetenskapliga underlaget om att stress, höga krav och låg kontroll är skadligt, säger Magnus Eriksson.

Men liksom Eva Gren tycker han att det borde vara många fler akademiker som ansöker om och som får livränta.

– Jag tror att det finns ett jättestort mörkertal. Stressjukdomarna är det nya arbetslivets vanligaste arbetsskador. Men jag tror att många inte reflekterar över att stress är en arbetsskada och att man kan få ersättning för det, säger han.

LÄS MER Åsa Bolmstedt, chefredaktör Akademikern: Om vi nu vet att flera hundra dör av stress varje år – varför får det fortsätta?

up 40