Gå vidare i karriären – på samma jobb

Sedd av 96

Arbetsmarknad. När hjulen snurrar allt snabbare på arbetsmarknaden behöver vi uppdatera våra kunskaper. Din arbetsgivare kan hjälpa dig ta nästa steg.

Senast ändrad 17:36, 8 Feb 2021
Foto: Illustration: Rasmus Meisler.
Kompetensutveckling är en av de frågor som har stötts och blötts i las-förhandlingarna.

Vi befinner oss mitt i en stor strukturomvandling på arbetsmarknaden. Automatisering, digitalisering och nya affärsmodeller är på väg att göra hela yrkeskategorier överflödiga, samtidigt som många av de jobb som blir kvar förändras i grunden. Och som om det inte var nog påskyndas utvecklingen ytterligare av pandemin och den djupaste lågkonjunkturen sedan 30-talet.

I kommuner och regioner växer behovet av kompetent arbetskraft i takt med arbetslösheten. Det berättar Eva Wikström, vd för Omställningsfonden, som ägs av fackförbund och arbetsgivare.

– Allting tyder på att vi inte kommer ha tillräckligt många personer med rätt kompetens framöver. Det innebär att vi nu verkligen måste ställa om och kompetensutveckla i välfärdssektorn.

250 miljoner kronor

Så vems är ansvaret för den här kompetensutvecklingen som hela samhällsapparaten gnisslar efter? En stor del av det landar på arbetsgivarna, enligt Eva Wikström. På kommun- och regionnivån finns sedan i våras ett nytt kompetens- och omställningsavtal, med fokus på att arbetsgivare ska jobba med kompetensutveckling för att förebygga arbetsbrist. Andra nyheter är att också tillfälligt anställda och personer som varit sjuka och blivit färdigrehabiliterade nu omfattas av insatserna.

Kompetensutveckling är också en av de frågor som har stötts och blötts i las-förhandlingarna. I det förslag som Svenskt näringsliv och PTK står bakom finns både skrivningar om kompetensutveckling för fler och om ett nytt studiestöd för anställda som vill vidareutbilda sig. Parterna inom kommun och region avsatte i år 250 miljoner till Omställningsfondens arbete. Bakgrunden till satsningen är att fondens arbete ger resultat, förklarar Eva Wikström.
– Inom välfärdssektorn har vi inte haft några stora grupper som blivit uppsagda, utan arbetsgivarna har sett till att nyttja vår möjlighet att stötta dem i kompetensutvecklingsinsatser. 

Pluggade och jobbade

En sådan arbetsgivare är Södertälje kommun. Efter flyktingkrisen och det stora antalet ensamkommande barn hade kommunen svårt att rekrytera socialsekreterare med socionomkompetens, och sökte medel för att låta 20 socialsekreterare läsa socialrätt på låg fart under arbetstid, samtidigt som de jobbade. 
– Väldigt många tog chansen, i flera olika delar och omgångar. För den enskilde medarbetaren öppnade det här en möjlighet att kunna behålla sitt jobb inom det som man har valt att arbeta med, säger Annika Rådström, socialdirektör på socialkontoret i Södertälje.

Södertälje kommun har fortfarande inte kommit till den punkt där de har socionomer på alla socialsekreterarposterna, men man fortsätter med kompetensutveckling inom personalgruppen. Nu diskuterar man till exempel vidare utbildningsinsatser, bland annat i socialt arbete.  
– När man har fått in duktiga medarbetare och lagt mycket tid och energi på att lära upp dem så har man investerat mycket. Att kasta bort det vore dumt.  

"Win-win"

Annika Rådström poängterar det självklara: att alla vinner på att de anställda utvecklas och utbildas. En som är inne på samma sak är Anna Margitin, ordförande för Akademikerna på Volvo Cars.  
– Nu jobbar jag som facklig ordförande, men jag har 26 år som ingenjör på det här företaget bakom mig, och vi tänker väldigt lika mellan fack och arbetsgivare kring hur vi måste vidareutveckla oss själva, organisationen och företaget. Det är ett win-win. 

Volvo Cars varslade i våras 2020 totalt 1 300 tjänstemän i Göteborg och Skövde. Bakgrunden är ett stort kompetensskifte där industrin nu ställer om till elektrifiering, självkörande bilar och onlineförsäljning. Varslet utmynnade i att knappt hälften, 650 personer, fick sluta. Av dessa gick 90 procent frivilligt mot avgångsvederlag.   
– Jag är ju aldrig nöjd med att vi behöver säga upp någon, allra minst dem som i slutet blev tvingade. Men summa summarum är jag ändå nöjd över att det inte blev fler. Och så är jag extra nöjd över att vi hade den här frivillighetsingrediensen, säger Anna Margitin. 

"Akademiker har bra förutsättningar"

Hon berättar att fack och arbetsgivare jobbade med parallella processer i omställningen på Volvo. Att man behövde få in nya strategiska resurser på företaget var klart. Men en stor andel av de varslade fick också möjlighet att byta tjänster inom företaget, och ytterligare en andel kunde, med hjälp av omskolningsinsatser, vidareutvecklas i sina roller.   
Anna Margitin hoppas att hon inte behöver uppleva ett varsel igen. Processen med kompetensskifte är dock något som kommer att vara ständigt pågående, säger hon, och företaget måste framöver arbeta kontinuerligt för att utbilda personalen och skapa rörelser inom organisationen.  

Men också medarbetarna har ett ansvar för att hänga med och utvecklas, menar Anna Margitin. 
– Akademiker har särskilt bra förutsättningar att lyckas med det. Vi har en bas i en väldigt gedigen utbildning, och har dessutom fått en massa erfarenhet. Vi har förmågan att tänka kritiskt, att lösa nya problem och att hantera svängningar. 

up 29