Brister i nya förolämpningslagen – grupper utesluts

Ett allt råare samhällsklimat med hårdare tonläge och ökade hot har gjort offentliganställda särskilt utsatta. Som en följd av detta har lagen om hot mot tjänsteman förstärkts och omfattar nu även förolämpningar.

Den nya lagen gäller om en tjänsteman blir förolämpad i samband med myndighetsutövning. Men stora grupper som utövar redan fattade myndighetsbeslut omfattas inte, något Tina Meibäck, ombudsman och chefsförhandlare på Akademikerförbundet SSR, ser som ett problem.

– Det finns medlemsgrupper hos oss som utsätts trots att de inte jobbar med myndighetsutövning. Till exempel har vi chefer inom äldreomsorgen som larmar om att medarbetare på liknande sätt drabbas av förolämpningar, otillbörlig påverkan, hot och kränkningar av såväl anhöriga som politiken och sin egen ledning.

På vilket sätt?

– Det kan handla om utsatthet för anhörigas förtryck, misstänksamhet, hot och krav. Påverkansförsök om att släktingar ska få gå före i kön, krav på specialbehandling eller bättre service. Klagomål och förakt som riktas direkt mot enskilda medarbetare som bara får ta emot. Det skapar ett allvarligt arbetsmiljöproblem.

När det sker en avvikelse inom till exempel vården, som hot eller kränkning på arbetsplatsen, ska en avvikelserapport upprättas. Tina Meibäck har ett aktuellt ärende som rör en chef som efterföljt arbetsplatsens rutiner och föreskrifter men som riskerar att själv bli ”problemet”.

– Det kan finnas påtryckningar från högre ledning och ytterst politiken. En verksamhets avvikelserapporter sammanställs och vissa tillbud ska även anmälas till Arbetsmiljöverket. Det finns väl ingen politisk ledning som vill skylta med att problem förekommer, och signalerna till verksamheten blir att hålla nere avvikelserna. Det finns en stor risk att anställda och chefer påverkas till att inte rapportera allt, att helt enkelt se genom fingrarna. Det är en farlig väg.

Tina Meibäck ser den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman som nödvändig, men långt ifrån heltäckande.

– Den skärpta lagstiftningen som åtgärd för vissa ställs i kontrast mot den verklighet som våra medlemmar och chefer möter i form av förolämpningar, påverkansförsök och rättshaveristiskt beteende. De skyddas inte av den här lagen, vilket gör att man måste förlita sig på att arbetsgivaren själv har fungerande riktlinjer, rutiner och policys för att säkra en god arbetsmiljö. Dessutom hänger det på att dessa grupper fångas upp av arbetsmiljölagstiftningen tidigare och på ett tydligare sätt.

Vilken effekt tror du lagen kommer få?

– Det är för tidigt att säga om den nya lagen fungerar som tänkt och om den skulle behöva utökas. Men det är en intressant tanke långsiktigt att fundera över om tydligare sanktioner skulle kunna öka tryggheten för offentliganställda.