Det var i slutet av april som regeringen beslutade om direktiv för en utredning av lagen om anställningsskydd, LAS. Utredningen bygger på Januariavtalet och direktivet är att fokus ska ligga på fyra områden: tydligt utökade undantag från turordningsreglerna, skärpt arbetsgivaransvar för de anställdas kompetensutveckling och omställningsförmåga, lägre kostnader vid uppsägningar, särskilt för mindre företag, samt bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsformer.
Justitierådet Gudmund Toijer har utsetts till särskild utredare och senast i maj 2020 ska utredningens förslag presenteras. Parallellt kommer arbetsmarknadens parter att mötas i förhandlingar. Om man kommer överens om vilka villkor som ska gälla för de fyra fokusområdena har regeringen meddelat att detta i så fall kommer att ligga till grund för lagförslag, i stället för utredningens förslag.
Mikael Smeds, förbundsjurist på Akademikerförbundet SSR, menar att en lagändring är fel väg att gå.
– Det är vi som förbund, tillsammans med arbetsgivarparterna, som identifierar problem på arbetsmarknaden och som genom kollektivavtal söker lösningar. Helst ser vi att detta inte ska ske genom en lagstiftning eftersom den inte tar hänsyn till olika sektorer och branscher, säger han.
Beskedet från regeringen om att en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter ska ligga till grund för lagförslag menar han också är problematiskt.
– När man riktar den här typen av påtryckning på parterna kommer det med ytterligare villkor från regeringens sida. Bland annat genom att man sätter upp en tidsperiod då parterna ska förhandla och hinna fatta beslut, i det här fallet redan innan nästa sommar, säger han.
Akademikerförbundet SSR ska nu, tillsammans med förhandlingsorganisationerna Saco-S, OFR och PTK, inleda förhandlingar med arbetsmarknadens parter.
– Det är lite annorlunda ordning på de här förhandlingarna jämfört med traditionella förhandlingar eftersom de inte handlar om att träffa ett kollektivavtal. Syftet är att bereda fram en lagstiftningsprodukt, säger Mikael Smeds.
En annan fråga, som Mikael Smeds menar är oklar, är vilket av förhandlingsresultaten som eventuellt ska ligga till grund för lagstiftning.
– Vem är det egentligen som regeringen anser är arbetsmarknadens parter? Man ska komma ihåg att vi är självständiga organisationer och att alla förhandlingar ser olika ut, säger han.
Samordning kommer att bli oerhört viktigt för att ro detta i hamn, menar Mikael Smeds.
– Det är svårt att backa när man väl har kommit långt i en förhandling, bara för att andra förhandlingar ser annorlunda ut. Därför ligger det på alla parters ansvar att i ett tidigt skede ha en dialog med varandra och komma överens om en väg framåt, säger han.
