Alla statliga myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att, till och med 31 juli, möjliggöra hemarbete för så många anställda som möjligt. Dessutom ska endast de som måste vara på plats i verksamhetens lokalen vara det. Detta gäller till och med den 31 maj.
Akademikern har frågat flera statliga arbetsgivare om hur de löser arbetsmiljön vid hemarbete – och bland svaren märks en stor variation.
Läs mer >> Stor enkät: 10 arbetsgivare om stödet i hemarbetet
Anställda på Barnombudsmannen får låna hem bildskärm, tangentbord, kontorsstol och skrivbord.
Statens institutionsstyrelse erbjuder inte något extra ergonomiskt stöd, men det är okej att låna hem tangentbord eller bildskärmar om det finns ett överskott av det.
Jämställdhetsmyndigheten ger anställda ett ekonomiskt bidrag för att förbättra hemmaarbetsmiljön.
Även Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har sedan slutet av förra året infört en ersättning på upp till 3000 kronor för ergonomisk kontorsutrustning i hemmet. Det är något som uppskattas från fackligt håll, säger Ulf Prahl, ordförande för Saco-s på Ivo.
Är 3000 kronor tillräckligt?
– Man kan alltid diskutera storleken på ersättningen, men vi möter väldigt många som är nöjda med att ha fått bidrag. Några anställda säger att man på andra arbetsplatser har fått mer, men allt är relativt.
I dagsläget får anställda på Ivo inte ta hem utrustning, utan det är bara bidraget som gäller. Visst hade man därför kunnat önska att summan var större, säger Ulf Prahl.
– Samtidigt innebär det ekonomiska bidraget att du står som ägare till exempelvis din skärm sedan, du behöver inte lämna tillbaka den sedan.
Utökad friskvårdstimme återfinns bland en rad arbetsgivare under pandemin. På Ivo har den förlängts, så nu har anställda rätt till två timmars friskvård på arbetstid.
– Det gäller fram till sista mars, så vi måste veta: Vad händer efter det?, säger Ulf Prahl.
”Får in enkla mikropauser”
En annan lösning för att få in naturliga pauser under arbetsdagen hittar vi hos Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Här har arbetsgivaren sett till att anställda ska kunna umgås med varandra även på distans, genom till exempel fikatillfällen och träningspass via Skype.
Myndigheten för delaktighet (MFD) har ett digitalt pausgympa-program.
– Det låter kanske lite flashigare än vad det är, men det handlar om att på ett flexibelt sätt införa enkla mikropauser, säger Karin Fröblom, HR-strateg på myndigheten.
Initiativet kom redan innan pandemin men myndigheten har pushat lite extra för det i och med det ökade hemarbetet.
– Vi ser det som en del i att ta vårt arbetsmiljöansvar och jobba förebyggande mot belastningsskador, säger Karin Fröblom.
Gympaledaren är en animerad figur som med regelbundna mellanrum, cirka fyra-fem gånger om dagen, poppar upp och påminner om att det är dags att röra på sig.
– En del kanske tycker att det stör i flödet, men man kan själv bestämma hur ofta programmet ska påminna en. Personligen behöver jag ha de här påminnelserna, för jag är lite dålig på att komma ihåg det annars.
Ståjobbar och gå-jobbar
Det finns flera olika övningar, och medarbetarna själv kan själv ställa in längd och typ av övning, exempelvis sittande eller stående, övningar för rygg eller nacke.
Det är frivilligt att installera programmet och enligt Karin Fröblom har många tackat ja till erbjudandet. Arbetsgivaren står för licenskostnaderna. Utöver pausgympan har MFD även haft en ergonomiföreläsning och medarbetare kan få individuell, digital rådgivning med en ergonom.
Vad har du själv lärt dig om ergonomi vid hemarbete?
– Att få till det här med variation och att stå upp och jobba. Vi har köpt in kartongskrivbord som man kan sätta sin bärbara dator på, säger Karin Fröblom.
Alternativa mötesformer har även växt fram på MFD.
– Ibland skriver vi ”det här mötet skulle passa som ett gå-möte”. Om man ska lyssna så kan man lika gärna koppla upp sig och gå och lyssna.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.