Saco: Kortare arbetstid bör lösas av parterna

Frågan om arbetstidsförkortning diskuteras flitigt, och förespråkarna för lagstiftning menar att det är enda sättet för att det ska komma alla arbetstagare till gagn. Sacos hållning är dock att arbetstidsförkortning främst bör regleras genom kollektivavtal.

– Det är ett kraftfullt instrument, kollektivavtal har historiskt gått i bräschen för flera viktiga förändringar. Genom partsmodellen kan vi fånga upp skillnaderna hos olika grupper på arbetsmarknaden och ta höjd för den flexibilitet som behövs, säger Lena Granqvist, samhällspolitisk chef på Saco

Är inte risken att vissa grupper går miste om en arbetstidsförkortning när det inte lagstiftas? 

– Att hitta en lösning som ska passa hela arbetsmarknaden är ingen lätt sak, i privat och offentlig sektor, med reglerade och icke-reglerade arbetstider. Jag tror nyckeln är flexibilitet. Inte minst våra akademikergrupper har olika förutsättningar i olika branscher och olika individuella önskemål som man måste lyssna in.

En grundläggande facklig fråga är att arbetstagarna ska kompenseras för ökad produktivitet, antingen i form av högre löner eller byta ut mot mer fritid, säger Lena Granqvist.

– En del av produktivitetsutvecklingen ska komma arbetskraften till del, och det kan vara i form av en arbetstidsförkortning eller löneförhöjning. Vilket behov man har kan skilja sig mellan olika yrkesgrupper, branscher och enskilda individer. I dagsläget tror jag att det är via kollektivavtalen vi kan få till flexibiliteten och uppfylla de olika behoven som finns. Samtidigt är det en politisk fråga och jag utesluter inte en lagstiftning på sikt, dock tror jag inte vi är där ännu.

En fråga som tätt hör ihop med minskad arbetstid är arbetsmiljö. Brister i arbetsmiljön kan bidra till att fler efterfrågar kortare arbetstid, säger Lena Granqvist.

– Vi måste ha mer fokus på arbetsmiljön i tider med höga sjuktal där många upplever ohälsosamt hög arbetsbelastning, psykisk stress som leder till ohälsa, ökad kontroll och liten egenkontroll över arbetets planering och innehåll. Jag förstår att fler efterfrågar kortare arbetstid, det kan skapa en bättre balans mellan arbete och fritid. Men en arbetstidsförkortning medför inte per automatik en förbättrad arbetsmiljö, det kan också få motsatt problem. Att komma åt grundproblemet är det viktiga.

Så hur mycket jobbar då svenskarna jämfört med andra länder? Enligt Lena Granqvist är skillnaden mot resten av Europa ganska små.

– Tittar man på antalet timmar svenskarna jobbar per vecka och år har vi legat på en stabil nivå de senaste 25–30 åren. Samtidigt har många av Sveriges arbetsplatser kollektivavtal som justerar arbetstiden, och vi har en mer generös föräldraledighet än något annat land, och sådant spelar också in.

Lena Granqvist ser både fördelar och risker med en generell arbetstidsförkortning.

– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är vi beroende av att så många som möjligt jobbar så mycket som möjligt för att finansiera välfärden. Även i perspektivet att vi ser en stor kompetensbrist i många sektorer. Samtidigt behöver vi ha en balans mellan arbete och fritid och få ner sjukskrivningstalen. Det är inte svart eller vitt, och vi välkomnar denna viktiga diskussion.

LÄS OCKSÅ: 

Efterlyser kortare arbetstid: ”För ett sundare och längre arbetsliv”

”Lagstiftning om kortare arbetstid skulle vara förödande”