Två rapporter släpptes på onsdagen. Båda riktar ljuset på något som det har pratats om länge, men som fortfarande utgör ett stort problem. Både för enskilda personers hälsa och arbetsplatsers kostnader i samband med sjukfrånvaro, men också för samhällets ekonomi som bygger på att vi ska jobba allt längre.
Var tredje person som arbetar inom vård, omsorg, utbildning och bygg får besvär med hälsan av sitt arbete, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket, som mäter hälsobesvär av jobbet.
Olyckor på arbetsplatser leder till sjukskrivningar, men ett mer omfattande arbetsmiljöproblem är de sjukfall som orsakas av hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och – inte minst – otydliga krav, bristande stöd från chefen och mobbning.
Bland de som drabbas värst finns, liksom även tidigare rapporter har visat, kvinnor som arbetar i offentlig sektor. Men även snickare och maskinoperatörer rapporterar hälsoproblem på samma höga nivå. Däremot inom till exempel finans- och försäkringsverksamhet uppger bara en tredjedel så många hälsoproblem till följd av jobbet jämfört med dem som arbetar inom socialtjänst, vård och skola.
Och även om antalet sjukskrivningar totalt sett ligger på en stabil nivå sedan 2015 har andelen som beror på stressrelaterad psykisk ohälsa ökat. Sjukskrivningar som pågår längre än två år har ökat med flera hundra procent sedan 2016, enligt en rapport från Saco där sjukskrivningar och de diagnoser som ligger bakom kartläggs.
Sacos mätning visar att akademikeryrken är särskilt utsatta och att en stor majoritet av sjukskrivningarna handlar om kvinnor. Två tredjedelar av de yrken som kräver fördjupad högskolekompetens har en förhöjd risk för stressrelaterad sjukskrivning. Bland de som drabbas finns kontaktyrken som kuratorer, socialsekreterare och psykologer.
Av alla som är sjukskrivna för stressdiagnos är 80 procent kvinnor. I april 2025 var drygt 33 000 kvinnor sjukskrivna med en stressdiagnos, jämfört med 9 000 män, enligt Sacos rapport.
Detta visar, menar Saco, att arbetsmiljöarbetet måste stärkas, inte minst inom kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.
Arbetsmiljöverket konstaterar att det går att arbeta förebyggande mot hälsobesvär som orsakas på jobbet genom att systematiskt arbeta med dialog på arbetsplatsen, identifiera risker för att kunna göra rätt förändringar mot en hållbar arbetsmiljö.
Ett stort ansvar vilar på arbetsgivarens axlar, slår Arbetsmiljöverket fast. Men även politiker, myndigheter och arbetsmarknadens parter har ett ansvar för att gemensamt vända utvecklingen.
– Trötthet och värk är signaler som arbetsgivare måste ta på allvar innan det leder till längre sjukskrivningar, säger Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
– Det här är inte bara en individuell fråga – det handlar om strukturella arbetsmiljöbrister som påverkar hela branscher.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.