Trots att fördelningen av inkomster från arbete har jämnats ut sedan 1990-talet har den totala ojämlikheten i samhället ökat, enligt Finanspolitiska rådet. Orsaken är att inkomsterna från kapital har ökat för de allra rikaste, det vill säga inkomster från exempelvis aktieutdelning eller ränteinkomster.
Sverige sticker inte ut internationellt sett till ojämlikheten, enligt den statistik som finns. Däremot sticker Sverige ut som ett land där skillnaderna har ökat i större utsträckning än i andra länder.
En stor ekonomisk ojämlikhet påverkar samhället destruktivt, varnar Finanspolitiska rådet, som släpper en rapport om ekonomisk ojämlikhet i dag, onsdag. Dels kan det medföra lägre tillväxt och dels kan den sociala tilliten urholkas. När människor upplever samhället som orättvist kan det leda till ökad kriminalitet. Det kan till och med utgöra ett hot mot demokratin, då vissa grupper engagerar sig politiskt medan andra grupper förlorar tilltron på den politiska processen.
Ökade regionala skillnader och ökade inkomstskillnader påverkar styrkan i demokratin.
Lars Heikensten
Vidden av den betydelse som ökad ojämlikhet har för samhället, motiverar en vaksamhet, konstaterar Finanspolitiska rådet.
Samtidigt konstateras i rapporten att det saknas statistik över hur ojämlikheten ser ut. Att den har ökat sedan 1990-talet, och mer så än vad tillgänglig officiell statistik visar, är Finanspolitiska rådets mening. Men det är ett ”betydande problem” att det finns brister i statistiken avseende hushållens tillgångar och skulder.
Finanspolitiska rådet efterlyser en mer fullständig definition av begreppet inkomst. Det har blivit allt viktigare under de senaste decennierna att även inkludera vilka tillgångar och skulder hushållen har.
Jesper Roine, professor och ledamot i Finanspolitiska rådet, på onsdagens pressträff där rapporten presenterades. Foto: Annika Clemens
– Det är viktiga uppgifter att ha när man analyserar vad man ska och inte ska göra åt utvecklingen, säger Jesper Roine, professor och ledamot i Finanspolitiska rådet.
Skillnaderna i inkomster från arbete har nämligen krympt under samma period, så analyserar man endast denna del av hushållens inkomster så ser det ut som att skillnaderna inte har ökat, utan tvärtom minskat. Men, säger Jesper Roine, skillnaderna har ökat mellan dem som har arbete och de som inte arbetar.
– Förändringar i socialförsäkringssystemen har gjort att skillnaderna mellan dem i jobb och utanför har ökat, särskilt fram till 2010, säger han.
– De flesta tänker kanske att inkomsterna kommer från det vi jobbar med. Men den viktigaste ökningen av skillnaderna är kapitalinkomsternas ökade roll.
Och här saknas alltså samlad statistik, något som Finanspolitiska rådet efterlyser.
– Det är ett stort problem att vi har för lite koll på inkomstsidan. Tillgångar och skulder har vuxit och påverkar hushållen och det vore bra om vi hade statistik och om kunskapsläget stärks, säger Jesper Roine.
Rådet varnar för de konsekvenser ökande ojämlikhet kan få för samhället.
– Att det är kopplat till andra samhällsfenomen är välbelagt. Ökade regionala skillnader och ökade inkomstskillnader påverkar styrkan i demokratin, säger Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet.
– Det här är inte små frågeställningar, det är stora saker. När man tittar på den akademiska litteraturen finns det mycket om pengars roll i politiken och kopplingar mellan kriminalitet och sociala skillnader. Därför är det viktigt att ha så bra data som möjligt.
Finanspolitiska rådet har funnits sedan 2007 och har i uppdrag att granska regeringens finanspolitik. Rådet har också i uppgift att verka för offentlig diskussion, samt att analysera välfärdens fördelning på kort och lång sikt.
Hela rapporten hittar du här.
Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet. Foto: Annika Clemens
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
REPORTAGE
Olika verkligheter möts i skolan
Skolkurator Ida Johansson möter ungdomar på väg in i...
