L-kritik mot Arbetsförmedlingen: ”Privata aktörer löser inte problemen”

När januariavtalet slöts i början av 2019 var uppgörelsen om Arbetsförmedlingens framtid en bärande punkt. Myndigheten skulle reformeras i grunden, med ökad digitalisering och fristående aktörer som viktiga ingredienser. Enigheten mellan de så kallade januaripartierna (S), (MP), ( C) och (L) föreföll total.

Men sedan januariuppgörelsen upplöstes i juli 2021, har allt mer högljudd kritik riktats mot resultatet av reformerna. Nio av tio kommuner är missnöjda med Arbetsförmedlingens insatser och även från representanter för de partier som ingick i Januariöverenskommelsen hörs skarp kritik.

En av dem är Roger Haddad, riksdagsledamot för Liberalerna och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet:

Det som slagit mig när jag följt Arbetsförmedlingens reformering utifrån är otydligheten och det ständiga hattandet. Redan 2015 gick dåvarande generaldirektör Michael Sjöberg ut och pratade om förnyelseresan, men sedan dess har det inte hänt mycket. Det man har gjort är att dra tillbaka närvaron. Lokalkontor har stängts och allt fler funktioner har digitaliserats, säger han.

Roger Haddad menar att Arbetsförmedlingens löften om att komplettera den egna verksamheten med externa aktörer och utökat samarbete med kommunerna hade kunnat bli bra, men inte fungerar på det sätt det genomförts. I själva verket har tillgängligheten minskat drastiskt, säger han.

– Regeringen har återkommande gjort en poäng av att man upprättar statliga servicekontor, men när man skrapar på ytan ser man att kvaliteten skiljer sig stort vad gäller till exempel bemanning och öppettider.

Vad händer då med Arbetsförmedlingen efter valet, om Liberalerna får vara med och bestämma?

– För det första måste det finnas en grundservice i alla kommuner. Inga lokalkontor ska läggas ned utan att det först riggats alternativ. Sedan måste fokus ligga på långtidsarbetslösa. Idag har vi 180 000 människor som under lång tid befunnit sig utanför arbetsmarknaden. Lejonparten är utrikesfödda, många är kvinnor. Detta är Liberalernas främsta arbetsmarknadsfråga, säger Roger Haddad.

I samband med januariavtalet drev Liberalerna tillsammans med Centerpartiet på för att fler fristående aktörer skulle utföra Arbetsförmedlingens tjänster, men enligt Roger Haddad drev L aldrig på för att allt skulle utföras av privata aktörer.

– Ja-punkten tog sitt sikte på matchningstjänster, säger han.

Han är skeptisk till att privata aktörer ska lösa problemen och menar att Arbetsförmedlingen, med alla sina anställda och sina anslag, ska ha ansvaret.

– Visst finns ett behov av en bredare palett, men vi vill inte se en karusell av aktörer som anvisar människor hit och dit, för att de ändå ska vara tillbaka som arbetssökande efter ett par, tre månader, säger han.

– Viktigast av allt är utbildning. I Arbetsförmedlingens regi men också i samarbete med kommunerna. Det är mycket mer effektivt att människor går på kurs och lär sig något – inte minst svenska språket – än att de sätts i olika arbetsmarknadsåtgärder som inte leder någon vart.

Liberalerna utlovar effektivare arbetsmarknadsåtgärder, högre krav och generösare skattesänkningar. Hur går den kalkylen ihop och var vill ni lägga pengarna?

– Genom att sänka arbetsgivaravgifterna stimulerar vi till att våga anställa. Framförallt vill vi lägga pengar på utbildning. Däremot tror vi inte på extratjänster, det vill säga jobb med särskilt stöd till arbetsgivare inom välfärden och riktat mot långtidsarbetslösa och nyanlända. Det har visat sig att bara tre procent av dem som haft extratjänst går vidare till en tillsvidareanställning, säger Roger Haddad avslutningsvis.

Akademikern har upprepade gånger sökt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark för att få svar på Roger Haddads kritik. Hon har inte återkommit.