• 2 februari, 2016

    Kommunala chefer ska täppa till kunskapslucka om ungas självmord

    Det saknas kunskap om unga som begår självmord eftersom att långt ifrån alla söker hjälp för självmordstankar innan det sker. Nu lanseras ett stöd för att kommuner oftare ska analysera vad som lett fram till dödsfallet.

    535432-catholic-cemetery

    Foto: Mostphotos

    – Vad som leder fram till ett självmord kan variera mycket bland unga personer, det kan vara mer överilat än bland vuxna. Om den processen vet man inte så mycket. Därför kan händelseanalyser ge kunskap, säger Eija Airaksinen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

    Under det senaste decenniet har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år, skriver Folkhälsomyndigheten. Omkring 150 ungdomar tar sitt liv varje år, därutöver sker några självmord bland barn yngre än 15 år.

    När en ung person tar livet av sig inom sjukvården måste det utredas enligt Lex Maria. Men i långt ifrån alla fall har ungdomarna sökt sig till hälso- och sjukvården för självmordstankar innan det sker, och därför har de flesta självmord förblivit outredda.

    Underlaget som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nu lanserar vänder sig främst till personer i chefsbefattningar i kommunala verksamheter, som socialtjänsten och skolan, för att de oftare ska tillsätta händelseanalyser vid ungas självmord. Materialet ska även vägleda de som gör själva analysen. En mer handgriplig guide har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting, SKL.

    En händelseanalys kan även ge viktiga svar till anhöriga om hur det värsta tänkbara kunde ske.

    – Anhöriga måste få ihop en bild av händelsen som går att leva med resten av livet, säger Pirjo Stråte, SPES riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, i Folkhälsomyndighetens informationsfilm.

    En svårighet är att nå ut med kunskapen som man kan få ut av en händelseanalys. En statlig offentlig utredning från 2010 föreslog utredningsplikt vid självmord inom socialtjänsten och andra kommunala verksamheter, men det blev till sist ingen lag. Integritetsfrågan gör det även svårt att sprida lärdomar av händelseanalyser över kommungränserna.

    – Hur man får kunskapen att spridas är en utmaning. Det är en uppgift för cheferna eller den som initierar händelseanalysen att kunskapen sprids inom kommunen, säger Eija Airaksinen.

    Text: Adam Westin

    Akademikern

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    ARBETSFÖRMEDLING

    Privata arbetsförmedlare sägs upp

    Arbetsförmedlingen ska avsluta samarbetet med ett hu...

    28 mars, 2025

    AVTAL

    Hårda förhandlingar kring arbetstidsförkor...

    Avtalsrörelsen är på upploppet och nu pågår intensiv...

    25 mars, 2025

    ARBETSRÄTT

    Allt vanligare med avsked efter ändrade LA...

    Att arbetsgivare tar till den strängaste åtgärden – ...

    25 mars, 2025

    ARBETSRÄTT

    Försökte skydda personalen från trakasseri...

    Två tidigare socialtjänstchefer i Säffle skrev brev ...

    25 mars, 2025

    Läs även

    ARBETSMILJÖ

    Kramkrav knappast lösning för bra arbetsmiljö

    Obligatoriska kramar på jobbet, kan det vara något? ...

    24 mars, 2025

    ARBETSMARKNAD

    Extra pengar till Arbetsförmedlingen

    Regeringen aviserar 60 miljoner kronor till stöd för...

    21 mars, 2025

    ARBETSMILJÖ

    Efterlyser hårdare reglering av privata ar...

    Arbetsmiljön på Rusta och matcha-bolagen brister oft...

    20 mars, 2025

    DEBATT

    Debatt: Straff och exkludering fel väg att gå

    Sofia Hindhammar, Sveriges skolkuratorers förening, ...

    19 mars, 2025