• 2 februari, 2016

    Kommunala chefer ska täppa till kunskapslucka om ungas självmord

    Det saknas kunskap om unga som begår självmord eftersom att långt ifrån alla söker hjälp för självmordstankar innan det sker. Nu lanseras ett stöd för att kommuner oftare ska analysera vad som lett fram till dödsfallet.

    535432-catholic-cemetery

    Foto: Mostphotos

    – Vad som leder fram till ett självmord kan variera mycket bland unga personer, det kan vara mer överilat än bland vuxna. Om den processen vet man inte så mycket. Därför kan händelseanalyser ge kunskap, säger Eija Airaksinen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

    Under det senaste decenniet har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år, skriver Folkhälsomyndigheten. Omkring 150 ungdomar tar sitt liv varje år, därutöver sker några självmord bland barn yngre än 15 år.

    När en ung person tar livet av sig inom sjukvården måste det utredas enligt Lex Maria. Men i långt ifrån alla fall har ungdomarna sökt sig till hälso- och sjukvården för självmordstankar innan det sker, och därför har de flesta självmord förblivit outredda.

    Underlaget som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nu lanserar vänder sig främst till personer i chefsbefattningar i kommunala verksamheter, som socialtjänsten och skolan, för att de oftare ska tillsätta händelseanalyser vid ungas självmord. Materialet ska även vägleda de som gör själva analysen. En mer handgriplig guide har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting, SKL.

    En händelseanalys kan även ge viktiga svar till anhöriga om hur det värsta tänkbara kunde ske.

    – Anhöriga måste få ihop en bild av händelsen som går att leva med resten av livet, säger Pirjo Stråte, SPES riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, i Folkhälsomyndighetens informationsfilm.

    En svårighet är att nå ut med kunskapen som man kan få ut av en händelseanalys. En statlig offentlig utredning från 2010 föreslog utredningsplikt vid självmord inom socialtjänsten och andra kommunala verksamheter, men det blev till sist ingen lag. Integritetsfrågan gör det även svårt att sprida lärdomar av händelseanalyser över kommungränserna.

    – Hur man får kunskapen att spridas är en utmaning. Det är en uppgift för cheferna eller den som initierar händelseanalysen att kunskapen sprids inom kommunen, säger Eija Airaksinen.

    Text: Adam Westin

    Akademikern

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    KLIMAT

    ”Genom att ha mycket kunskap själv k...

    Kan man som enskild anställd bidra till grön omställ...

    9 februari, 2026

    LAGSTIFTNING

    Brister i nya förolämpningslagen – grupper...

    Nya lagen om förolämpning av tjänsteman trädde i kra...

    6 februari, 2026

    ANALYS

    Kriget om kompetensen – ”Vi konkurrerar om...

    Kriminalvården och den gröna industrin i norr dammsu...

    5 februari, 2026

    SEKRETESS

    Polisen: ”Riven sekretess är nödvändig”

    Den rivna sekretessen mellan myndigheter har väckt k...

    4 februari, 2026

    Läs även

    BEREDSKAP

    8 tips om det blir krig: Så förbereder du ...

    En ny beredskapsbroschyr har tagits fram för Sverige...

    3 februari, 2026

    KRÖNIKA

    Heike Erkers: Framgång för utbildningen!

    Moderaterna har lyssnat på kritiken från Akademikerf...

    2 februari, 2026

    SIS

    Sis får ny generaldirektör: ”Kan bli stökigt”

    Många utmaningar väntar för Martin Valfridsson som t...

    30 januari, 2026

    ARBETSRÄTT

    Oro efter domen i AD – hur påverkar den fö...

    Arbetsdomstolen ger Försäkringskassan rätt att avske...

    30 januari, 2026