6 maj, 2021

Han får idéer att växa i Helsingborgs stad

Arbetsmarknad Helsingborg vill bli Sveriges mest innovativa kommun. Peter Ekström är med och leder arbetet. – Det måste handla om ett utforskande. Något man inte vet om det kommer att funka, säger han.

Peter Ekström, innovationsledare på arbetsmarknadsförvaltningen på Helsingborgsstad

Hur får man idéer att växa. Peter Ekström leder arbetsmarknadsförvaltningens innovationsarbete

Foto: Christian Andersson

Fakta/Peter Ekström

Utbildning: Gymnasielärare i svenska och filosofi

Arbetar: Innovationsledare, arbetsmarknadsförvaltningen, Helsingborgs stad

Dagens fråga är: Vad ska vi ha det här nätverket till? Jag har inget färdigt tänk med mig, utan vill att vi vrider och vänder på det tillsammans.

Peter Ekström är innovationsledare på arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg. Den här torsdagen börjar med ett möte med det nätverk där han samlat personer i verksamheten som verkat intresserade av innovationsprocesser, eller helt enkelt: att tänka nytt. När han fick jobbet, för ett år sen, var en av de första sakerna han gjorde att starta det här nätverket. För att ha ett öra mot marken, säger han. Men det har inte riktigt fungerat som han hade tänkt. Så på dagens agenda står både utvärdering och frågan om hur man ska jobba framöver.

Förutom Peter deltar Jessica Skantze, som är tillfälligt utlånad från arbetsmarknadsförvaltningen till kommunens centrala projekt för innovation, H22. En stadsutställning där Helsingborg nästa år ska visa upp sig som Sveriges mest innovativa kommun.

– Jag vill framåt, säger hon som första svar på Peters fråga. Vi är en viktig grupp för att stötta våra kollegor i verksamheterna att tänka nytt. Jag ser oss som en startmotor för att få i gång ett utvecklingsarbete på riktigt.

De andra fyra deltagarna, Ingela Grönqvist, Inger Valencia, Visnja Prpic Vucenov och Ida Vesterlund, jobbar alla som guider i Helsingborg. Guide är arbetsmarknadsförvaltningens nya tjänstebeteckning för dem som arbetar med Helsingborgare som tar emot ekonomiskt bistånd. Några av dem fortsätter ändå kalla sig socialsekreterare, ”med guidefunktion”.

– Många av oss bär på sånt som skaver på arbetsplatsen, säger Ingela Grönqvist. Små skav som kanske också innehåller frön till lösningar. Men det är allt för sällan som vi tänker tankarna fullt ut. Vardagen kommer emellan. Och nästa ärende kommer in. Jag tror man måste försöka fånga det där skavet där det är, vid kaffemaskinen, i korridoren. För sen är det borta igen.

Liksom de andra vill hon behålla gruppen.

– Den är ett forum för att få tänka högt och fritt, fyller Inger Valencia i, och påtalar att med det nya digitala arbetssättet blir medarbetarna mer självständiga, vilket gör det extra viktigt att få diskutera och bolla svårigheterna.

"Jag tror man måste försöka fånga det där skavet där det är, vid kaffemaskinen, i korridoren."

Ingela Grönqvist

Efter en runda där alla får säga sitt, sammanfattar Peter Ekström. Han är glad att höra att det finns en samsyn kring att gruppen ska finnas kvar och han hoppas att de alla ska försöka ta med sig förändringsfrön från sina verksamheter tillbaka hit. Så kan de gemensamt vrida och vända på dem för att sedan se om de kan bli något mer.

De har haft lite för få nya projekt under hösten. Visst – det har pågått utveckling av tidigare igångsatta saker. Men de behöver fler små skott som kan växa. Det är bara ett drygt år kvar till H22.

H22:s Jessica Skantze håller med.

– Då blir det som det ska, tillägger hon. Man hittar problem på gräsrotsnivå, fångar och lyfter upp. Men vi får samtidigt inte glömma omvärldsbevakningen. Man kanske ser att kollegorna i Göteborg gör något smart och då hör det ju också hemma här.

I presentationen av stadsutställningen H22 skakar barnprogramledaren Ola Selmén ett genomskinligt rör med färgglada bollar: ”Vi tänker oss att de här bollarna ÄR innovationer. Idéer som rörs runt, blandas, puttrar runt om i hela stan.” Han skakar allt ivrigare medan rösten tar i. ”Idéer som kanske blir till verklighet.”

Konkret handlar det om 132 miljoner som plockats fram för idéutveckling och innovationsprojekt i kommunen.
I Arbetsmarknadsförvaltningens fall om 12 miljoner, fyra om året i tre år.

– Men det är snäva gränser kring vad man får använda dem till. Det får inte handla om utveckling av sådant som redan finns. Inte heller om något som ingår i ordinarie verksamhet. Det måste handla om ett utforskande. Något man inte vet om det kommer att funka. Vet man att det funkar räknas det som ordinarie verksamhet, säger Peter Ekström.

När innovationsprojektet landade i hans knä var han tillförordnad enhetschef och fick dela sin tjänst 50/50. Men med coronan och ett större krav på ett närvarande ledarskap delade de upp rollerna och Peter fick titeln innovationsledare.

Han förstod snabbt att en av nycklarna till att lyckas var kommunikation. Att han behövde bli en del av hela stadens nätverk, söka kontakt med kollegor utanför förvaltningen. Samtidigt behövde han få ihop alla de 28 cheferna i den egna organisationen. Och hitta alla de vanliga medarbetare som kände lust att utveckla verksamheterna.

Ett önskemål var att man skulle jobba med medarbetardriven innovation.

– Det var en viktig sak. För vi vill inte starta innovationsprojekt för sakens skull. Vi vill göra större nytta för Helsingborgarna. Och vem i organisationen har störst förståelse för deras behov? Ja, det är ju de som är närmast de tjänster vi erbjuder. Det är de som möter behoven.

"Man hittar problem på gräsrotsnivå, fångar och lyfter upp."

Jessica Skantze

Jerry Håkansson

Jerry Håkansson

Jerry Håkansson jobbar som coach på förvaltningen och är inkopplad på ett av de innovationsprojekt som håller på att utvecklas. En app som heter Skills, som ska se till att invånarna tar större ansvar för sin egen väg till anställningsbarhet. Utvecklingen av den var egentligen i gång före H22. Men den passar bra i projektet.

– Från början var tanken att den skulle vara ett verktyg där invånaren skulle äga sin egen planering, ha med den i fickan, kunna vara med och bestämma över vägen framåt och se sina framsteg. Där är vi väl inte riktigt ännu. Den fungerar bra som en kalender eller anslagstavla, men vi har inte riktigt kommit dit vi ville. Men det kommer vi att göra ett nytt försök med nu.

Sedan en tid tillbaka registreras alla invånare som kommer i kontakt med Arbetsmarknadsförvaltningen i Skills och får ladda ner appen. Men att lyckas med en innovation handlar om att skapa något som både anställda och användare tjänar på att använda, konstaterar Jerry Håkansson.

– Jag är ganska säker på att många inte använder Skills aktivt. Man snappar upp att den är obligatorisk för de invånare som kommer hit, men man glömmer varför. Vad nyttan var. Eller funktionen. Utmaningen är att få dem att använda den kontinuerligt.

Det är som med allt annat, säger han, att medarbetarna behöver kopplas på.

– Många i vår målgrupp behöver det personliga stödet. Det viktigaste vi gör är att finnas som människor som ser, peppar och hjälper till att skapa nya vanor och att ta nytt ansvar. När vi utvecklar nya verktyg behöver vi jobba med just det. Påminnelser och beröm.

Peter Ekström håller med. Under det dryga året med innovationsarbetet är den viktigaste läxan kanske vikten av processen internt. Att inte gå i väg och beställa det man har hittat på, utan att ta ett litet steg i taget, testa och utvärdera, sen ta en bit till. Användarna, både invånarna och medarbetarna, måste vara
med på tåget.

"Det viktigaste vi gör är att finnas som människor som ser, peppar och hjälper till."

Jerry Håkansson

– Det här året med corona har varit spännande ur ett utvecklingsperspektiv. Alla har fått tänka om och göra saker på ett annat sätt än de brukar. Vi har tittat på varandra, lärt av varandra och hittat ett engagemang i det. Det är precis så det ska gå till.

Ett medarbetardrivet projekt som pågår just nu är en lärplattform för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En grupp som har varit svår att nå på digital väg, vilket pandemin satt extra ljus på.

Sin egen roll ser Peter Ekström som att vara den som försöker lösa alla praktiska problem. Fixa pengar, kompetens, tid och svar på till exempel lagtekniska frågor.

Men om man från början pratade om medarbetardriven innovation, så pratas det nu allt mer om utmaningsdriven innovation.

Vad är det egentligen för skillnad?

– Jo, alltså, både inom förvaltningen och i hela kommunen gör vi ju analyser kring vilka våra största utmaningar är. Och även om det kan komma och har kommit spännande förslag från medarbetarna så behöver vi säkerställa att vi använder pengarna till de utmaningar som är de största.

Integrationen är en sådan. Så när man styr de medarbetardrivna projekten gäller det att se till att de också kommer att stärka till exempel integrationen. Och att man tar med sådana aspekter redan från start.

– Vi experimenterar ändå med offentliga medel. Då gäller det att göra det ansvarsfullt, säger Peter Ekström.

"Det är bra att vi har ett innovationstänk i organisationen även om det kan vara en stressfaktor."

Sandra Broström

En av stadens socialsekreterare, Sandra Broström, är fackligt engagerad och sitter i styrelsen för Akademikerförbundet SSR på arbetsplatsen. Och som en av dem som jobbar med klienter med beroendeproblematik har hon ett hjärteprojekt som hon hoppas ska fångas upp och tas vidare. Det handlar om att ge klienterna något att göra om dagarna.

– De har ofta ingenting. Och det gör att de är svåra att motivera. Det finns

Sandra Broström

Sandra Broström

inget att ersätta drogerna med. Vi skulle vilja kunna säga att om de lyckas hålla sig tillräckligt rena kan de få vara med på någon social aktivitet, följa med på någon utflykt, till skogen eller något annat.

Två av Sandra Broströms kollegor har hjälpt till i ett forskningsprojekt vid Lunds universitet kring vad aktiva missbrukare behöver för stöd ur en aktivitetssynvinkel för att bli drogfria. Projektet är inte avslutat, men snart kommer det att finnas forskningsunderlag och därmed evidens i själva innovationsprojektet.

– Men det har legat på medarbetarna att hitta tid och möjligheter att driva det. Och alla har ju redan en stor arbetsbörda. Så det har varit svårt.

Hon hoppas att det ska finnas möjligheter i det nya innovationsklimatet där andra kan vara behjälpliga i att driva idéerna och fånga nytänket.

Tycker du att klimatet har förändrats sedan projektet med H22 startade?

– Det är svårt att se något konkret just nu. Men bra innovation känns ju ofta så självklar att den inte märks, säger Sandra Broström. Det är bra att vi har ett innovationstänk i organisationen även om det kan vara en stressfaktor också för medarbetarna. Man måste också få vara en person som tycker om sin lilla låda som den är, som inte kommer med idéer eller är ständigt flexibel.

Foto: Christian Andersson

Annika Persson

Läs även

Forskare: Socialarbetare borde fokusera mer på miljön

Forskning Utbildningar i socialt arbete borde också ...
13 september, 2021

Nytt kansli ska göra arbetslivet mer hållbart

Arbetsmarknad Regeringen inrättar ett nytt kansli som sk...
6 september, 2021

Hon står upp för ensamkommande afghaner

Migration Socionomen Sissel Larberg Eriksson har län...
6 september, 2021

Hot från kriminella tystar anställda i Göteborgs stad

Arbetsmiljö En tystnadskultur i Göteborgs stad gör att...
13 augusti, 2021