— Våldsdynamiken föds av ett inre tryck i gruppen. Vi vill skapa ett mottryck, säger Karin Svanberg på BRÅ som är enhetschef för utveckling av brottsförebyggande arbete på Brottsförebyggande rådet, Brå
Brå för en dialog med en rad kommuner om att börja använda Sluta-skjut-strategin.
– De som ligger i pipen är Örebro, Uppsala och Göteborg, säger Karin Svanberg.
Alla tre meddelade under oktober-november att de ska börja implementera strategin.
– Malmö kommer att överföra sina erfarenheter. Men en viktig del av strategin är att den anpassas efter de lokala förutsättningar som finns, säger Karin Svanberg.
Sluta skjut-projektet i Malmö startades 2018 som ett samarbete mellan Polisen, Kriminalvården och Malmö stad och civilsamhället för att minska antalet dödliga skjutningar.
Projektet bygger på Group Violence Intervention, GVI, en modell som testades i Boston redan i mitten av 1990-talet och sedan vidareutvecklats av National Network for Safe Communities, NNSC, vid John Jay College i New York.
Modellen går ut på att polis, kommun och civilsamhälle riktar sina resurser mot ett fåtal våldsamma individer och grupper, genom så kallad ”focused deterrance”. Tillsammans sprider de budskapet direkt till gruppen att våldet måste upphöra. Om så inte sker kommer det att få snabba och tydliga konsekvenser för gruppen. Eftersom grupper driver våldet så ger detta större effekt än insatser mot enskilda individivider. Samtidigt ska de som vill hoppa av från det kriminella livet erbjudas hjälp att hitta en hederlig väg in i samhället igen.
"Vid vår första "call-in" så trodde de inte på våra sanktioner. Men vid den andra så kunde vi visa vad som hade hänt."
Rebeca Persson, socialsekreterare, Malmö stad
Samhällsaktörernas budskap förmedlas genom olika interventioner, till exempel ”costum notifications” och ”call-ins”. I Malmö betyder ”call-in” att Frivården bjuder in utvalda gruppmedlemmar som är villkorligt frigivna till ett informationsmöte. Vid informationsmötet får personerna träffa sjukvårdspersonal som visar hur det ser ut när en skjuten kommer in till akuten.
– Många brukar reagera ganska starkt på det, säger socialsekreteraren Rebeca Persson på Malmö stad, som är en av dem som brukar organisera ”call-ins”.
Efter det går de inbjudna till ett rum med publik från civilsamhället. På en scen står talare, till exempel en åklagare, ett kommunalråd, en mamma och en före detta kriminell. Alla förmedlar, utifrån sin position i samhället, budskapet: ”Vi vill inte att du ska dö. Vi vill inte att du ska döda någon. Vi erbjuder dig hjälp att komma bort från kriminaliteten.” Sedan får männen ett brev där strategin finns beskriven. Avslutningsvis äter alla tillsammans. Tanken är sedan att de utvalda gruppmedlemmarna ska sprida budskapet vidare till sitt gäng.
– Vid vår första ”call-in” så trodde de inte på våra sanktioner. Men vid den andra så kunde vi visa vad som hade hänt. Vissa gruppmedlemmar hade blivit frihetsberövade, andra hade lämnat landet, säger Rebeca Persson.
Gruppmedlemmar som vill hoppa av från den kriminella banan kan få hjälp genom att ringa ett speciellt telefonnummer.
– Många återkommer långt senare. Då frågar de ofta vad vi kan göra för dem. Ibland vågar de inte säga sitt namn, men vi kan börja resonera i alla fall. Vi gör allt från att hjälpa dem etablera sig i en annan stad till att hitta arbete och bostad, säger Rebeca Persson.
På bara tre år har Sluta skjut-projektet lett till en tydlig minskning i antalet skjutningar och sprängningar i Malmö, enligt Polisens statistik. Men forskarna vid Malmö universitet som utvärderat projektet kan inte slå fast att det beror enbart på detta. Andra omständigheter kan också ha spelat in.
— Effektutvärdering av brottsförbyggande arbete är komplicerat. Vi kan inte veta vad som hänt om vi inte hade haft strategin. Vi kommer att göra flera utvärderingar. Visar det sig då att något annat är bättre så får tänka om. Men det här är den mest lovande strategin tills vi har något bättre, säger Karin Svanberg på Brå.
"Efter Malmö är det vi som kommit längst. Vi på Kriminalvården har gjort studiebesök i Malmö och fått stöd från både Brå och NNSC i USA."
Mattias Hedengren, chef, Frivården Örebro-Karlstad
Under hösten fick Brå, Kriminalvården och Polisen regeringens uppdrag att sprida strategin till fler platser i landet. Örebro är de som står näst på tur.
– Efter Malmö är det vi som kommit längst. Vi på Kriminalvården har gjort studiebesök i Malmö och fått stöd från både Brå och NNSC i USA, säger Mattias Hedengren, som är chef för frivården i Örebro-Karlstad.
Projektet befinner sig just nu i en planeringsfas där Örebro stad, Polisen och Kriminalvården sätter upp en organisation som kan samordna projektet. Nästa år övergår det i en operativ fas.
– Vi kommer att gå in i ett skarpt läge först i mitten av 2022, säger Mattias Hedengren.
Uppsala ligger också i startgroparna för att införa modellen nästa år. För någon vecka sedan meddelade kommunen, Polisen och Kriminalvården att de tecknat en gemensam avsiktsförklaring för att minska och förebygga det dödliga våldet i Uppsala.
– Vi har tagit i hand på att börja arbeta med det. Nu ska vi sätta upp målsättningar och bestämma hur vi ska ta ansvar för arbetet, säger Anders Fridborg, säkerhetschef på Uppsala kommun.
Läs mer >> om GVI på Brå:s webbplats
Om Sluta skjut på Malmö stads webbplats
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.