Experten svarar: Kan jag ändra min uppsägning?

Detta har hänt

Johanna och enhetschefen Margareta har sedan länge haft en konfliktfylld relation. Skyddsombudet har upprepade gånger förklarat för Margareta att man måste komma till rätta med problematiken, och påtalat att Johanna mår väldigt dåligt av den pågående konflikten. Så en morgon blir Johanna inkallad till ett möte med Margareta, som förklarar att det gjorts stickprov i syfte att kontrollera de anställdas arbetstider. Margareta visar Johanna en lång utskrift av en excelfil som sägs föreställa hennes magnetbrickas registreringar i entrén. ”De rödmarkerade fälten är sen ankomst under april till augusti,” förklarar Margareta. Tabellen visar hela sjok av röda fält. Särskilt måndagar till torsdagar. ”Du förstår väl att detta är oacceptabelt och utgör grund för avskedande. Men du får valet att säga upp dig med omedelbar verkan. Och då glömmer vi detta och kommer inte att kräva skadestånd.”

Johanna ringer SSR Direkt omedelbart efter mötet med sin enhetschef och förklarar att hon sade upp sig, eftersom hon inte såg någon annan utväg. ”Nu ångrar jag mig, jag gillar
ju mitt jobb och vill faktiskt inte sluta. Får en arbetsgivare göra så här?”

Detta gäller

Generellt gäller att en arbets­tagares egen uppsägning är rättsligt bindande. Det finns i normalfallet ingen ångerrätt. Men det finns särskilda situationer då en arbets­tagares uppsägning kan betraktas som en uppsägning från arbetsgivarens sida. När en arbetsgivare har föranlett arbetstagaren att säga upp sig och därutöver agerat på ett otillbörligt sätt brukar man tala om ”provocerade uppsägningar”. En arbetstagare som provocerats att säga upp sig kan med stöd av anställningsskyddslagen ogiltigförklara uppsägningen. Det finns en relativt rik praxis från Arbetsdomstolen om provocerade uppsägningar och frågan berörs redan i den ursprungliga anställningsskyddslagens förarbeten.

I Johannas fall finns det några omständigheter som behöver utredas närmare för att avgöra om arbets­givaren föranlett henne att säga upp sig, samt om enhetschefen därvid agerat otillbörligt. Det står klart att enhetschefen ställt Johanna inför ett ultimatum – att bli avskedad eller att välja egen uppsägning – och att Johanna valde att säga upp sig. Det kan alltså konstateras att chefen förmått Johanna att avsluta sin anställning.

Betydligt svårare kan det vara att utreda huruvida enhetschefen under mötet agerat otillbörligt. Det är inte otillåtet för en chef att kalla en medarbetare till ett möte för att undersöka en misstanke eller för att klargöra för den anställde vilka skyldigheter som följer av anställningen. Vad som talar för att en chef agerar otillbörligt är om denne saknar fog för misstankarna eller om de framstår som förhastade. Ett otillbörligt agerande från chefens sida kan också innefatta en vägran att ge arbetstagaren skäligt rådrum för att bestämma sig eller ges tillfälle att kontakta sin fackliga representant.

Så får du hjälp

Om du behöver vägledning om vad som gäller i just din situation rekommenderar jag att du kontaktar SSR Direkt. Då får du tala med en erfaren ombudsman som utöver rättsliga delar även väger in praktiska frågor och dina önskemål.

Så gick det

Den ombudsman som tilldelades Johannas ärende kallade omgående arbetsgivaren till förhandling. Under förhandlingen yrkade ombudsmannen att uppsägningen skulle ogiltigförklaras och att arbetsgivaren skulle förpliktas betala såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd till Johanna. Ombudsmannen hade under samtal med Johanna förstått att det kunde finnas flera tänkbara förklaringar till att listan med hennes sena ankomster såg ut som den gjorde. Efter att ha kontaktat receptionisten på Johannas arbetsplats fick ombudsmannen hennes redogörelse bekräftad: varje måndag till torsdag var receptionisten först på arbetsplatsen och den som fjärröppnade dörren på morgnarna åt Johanna, varför hon inte behövde använda sin egen magnetbricka. Ombudsmannen kunde sålunda påtala för arbetsgivaren att den aktuella enhetschefen provocerat Johanna att säga upp sig själv och därvid agerat otillbörligt genom att dra förhastade slutsatser om Johannas ankomsttider. Arbetsgivaren erbjöd så Johanna
att återgå i tjänst från dagen för uppsägningen samt att betala ett skadestånd för den kränkning som enhetschefens agerande medförde.