Det finns mycket som kan orsaka dålig stämning på svenska arbetsplatser, visar en ny studie från Lunds universitet. Politiska ställningstaganden. Odiskade kaffekoppar. Arga lappar. Och – havremjölk?
– Många upplever en väldigt tydlig gräns mellan privat och professionellt i Sverige, och den direkta orsaken till dålig stämning är ofta att någon har gått över den gränsen. Havremjölken kan komma med bestämda politiska och etiska principer, och i stället för att diskutera dem fokuserar man på själva mjölken, berättar etnologen Katarzyna Herd.
Att visa starka känslor är något annat som här i Sverige ibland upplevs som uttryck för detta ”gränsöverskridande”, vilket kan göra medarbetare från andra kulturer förvirrade. Katarzyna Herds kollega Jakob Löfgrens berättar om ett exempel från studien, där en medarbetare som, med en väldigt tuff dag bakom sig, kom in på kontoret och höjde rösten.
– De svenska kollegorna såg sig omkring och började prata om att koppla in HR, medan informanten, som hade en bakgrund i ett annat land, insåg att en kopp kaffe och en kram var allt som personen behövde.
De två etnologerna på Lunds universitet har djupintervjuat chefer som kommit från olika europeiska länder för att arbeta i Sverige. I studien ingår dock också svenskfödda personer, som har fått svara på frågor om dålig stämning och dess orsaker i enkätform.
"En gång i tiden var vi helt beroende av gruppen – att bli utesluten ur den var ofta en dödsdom."
Karin Isberg
– Jag betecknar dålig stämning som en dåligt stämd gitarr – när det gnisslar är det ett tecken på något underliggande fel, säger Jakob Löfgren.
Så vad är då detta underliggande fel? På ett djupare plan finns orsakerna till den dåliga stämningen ofta i en brist på något, konstaterar han: ledarskap, respekt, och ansvarstagande, till exempel.
– Vi kan ta de arga lapparna som exempel, en epigrammisk genre av dålig stämning. Får du en arg lapp handlar det inte om att disken är odiskad, utan om att kommunikationen och arbetsgången vad gäller disken inte är klargjord.
Just brist på ansvarstagande är den viktigaste förklaringen till irritation på jobbet, enligt en ny undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av Blocket Jobb. På andra plats kom dålig samarbetsförmåga och på tredje plats bristande hjälpsamhet.
– Det är intressant att det vi tycker är mest påfrestande är saker som är kopplade till själva arbetet och hur man sköter sitt jobb och där ligger störningsmoment som att spela musik eller äta vid skrivbordet i lä, säger Anna Rosenlund, Brand Manager på Blocket Jobb, i ett pressmeddelande.
Så varför har vi då svårt att hantera upplevelsen av att andra går över våra gränser, det må vara med sina känslor eller med ett oansvarigt och respektlös beteende? Karin Isberg är terapeut och coach, utbildad inom neurovetenskap. Hon menar att vi lätt tolkar allt detta som tecken på att vi inte uppfattas som värdefulla, och att känslan av att vara värdefull och kunna bidra till gruppen är en urgammal överlevnadsmekanism.
– Det hänger ihop med att vi en gång i tiden var helt beroende av gruppen – att bli utesluten ur den var ofta detsamma som en dödsdom. Känner vi att vår trygghet och tillhörighet är hotad, reagerar vi därför med ett instinktivt stresspåslag.
Vi har också en tendens att tolka kommunikativt gnissel som en anklagelse, berättar hon – även när det inte är riktat mot oss. Vi ser det tydligt hos barn, som lägger skulden för föräldrarnas skilsmässa på sig själva.
– Dyker det upp en person på arbetsplatsen som spottar och fräser är det lätt hänt att vi tänker: ”Vad är det nu, är det jag som har gjort något fel?” Det uppfattas som ett hot.
Så hur ska vi då hantera de här situationerna på jobbet? Det finns inga genvägar, menar Karin Isenberg. Vi måste träna oss på att försöka se igenom andra människors beteenden, så att vi inte tar det personligt när den där kollegan tappar fattningen.
Å andra sidan behöver vi samtidigt försöka att öka vår egen självinsikt och kommunikativa förmåga.
– Idealet skulle vara att du, om du är den här personen som har bråkat med din partner och kommer in arg på morgonen, skickar ett mejl till dina kollegor där du skriver: ”Jag är hemskt ledsen om jag spottar och fräser, det har inget med er att göra, jag är bara så ledsen och upprörd i dag.”
Att dålig stämning som bitit sig fast kan förgifta en arbetsplatskultur är väl uppenbart, och det är enligt etnologerna viktigt att försöka hitta de bakomliggande orsakerna till den. Det betyder dock inte att man ständigt måste ta alla de konflikter som mullrar under gisslet. I vissa situationer kan gnisslet faktiskt vara föredra, enligt Katarzyna Herd.
En del av de intervjuade europeiska cheferna i hennes studie tycker faktiskt om den svenska arbetskulturen, och upplever det som en lättnad att slippa direkta konfrontationer.
– Dålig stämning kan ibland vara ett sätt att ”save the day”.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.