30 mars, 2017

Avgörande skede för avtalsrörelsen

På fredag går industrins avtal ut och hela arbetsmarknadens löneutrymme ska sättas. Men Akademikerförbundet SSR förhandlar om sifferlösa avtal. Vad spelar då märket för roll?

17230560-planbok

Foto: Mostphotos

Just nu pågår slutförhandlingarna kring hur mycket lönerna ska öka inom industrin. Den siffra som bestäms kallas märket och påverkar inte bara de industrianställdas löner utan också andra löntagare. Märket fungerar nämligen som norm för resten av arbetsmarknaden.

På senare år har flera Sacoförbund, däribland Akademikerförbundet SSR, valt att teckna kollektivavtal där det inte finns en centralt satt siffra utan löneökningen har istället bestämts lokalt. 

Ett problem med märket är att det ger samma procentuella löneökning till alla grupper. Det innebär att de som har lägre lön aldrig kommer ikapp grupper med högre lön. Det befäster löneskillnader mellan bland annat offentlig och privat sektor eller mellan kvinnor och män.

Markus Furuberg är förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

– Modellen med märket måste utvecklas för att vara hållbar över tid. Akademikerförbundet SSR tror på större inflytande över löneökningsbehovet. Vilket innebär att det behöver finnas större utrymme och möjligheter till förändring efter analysen av löneökningsbehovet lokalt i varje kommun. Annars finns det risk att vi aldrig får ordning på oönskade lönestrukturer eller jämställda löner, säger han och fortsätter:

– På senare år har märket blivit för hårt, det bidrar till att man befäster alla rådande lönestrukturer och säger att de är rätt. Det vänder vi oss emot.

Spelar märket någon roll för Akademikerförbundet SSR:s medlemmar?

– En centralt satt siffra har betydelse även för avtalskonstruktioner utan siffra, visar undersökningar från Medlingsinstitutet. Märket bidrar till normeringen generellt på arbetsmarknaden.

Samtidigt som alla nu går och väntar på att märket ska sättas pågår avtalsförhandlingar för fullt inom Akademikerförbundet SSR med både privat sektor och kommuner och landsting. Men hur det går med de förhandlingarna är Markus Furuberg förtegen om.

– Vi är på en mängd olika områden och vi vill utveckla den lokala lönebildningen. Det vi ser störst problem med är att våra medlemmar inte kan påverka sin lön i tillräckligt stor utsträckning och därmed är det svårt att göra lönekarriär inom yrket. Vi vet att akademiker i andra sektorer kan påverka sin lön men i kommun och landsting är det svårt, säger Markus Furuberg.   

Text: Stina Loman, Akademikern

Läs mer: Så funkar det: Avtalsrörelse

Akademikern

Senaste nytt

Sökes: Kollegor

ARBETSMARKNAD Bristen på socionomer tvingar Norrtälje at...
2 februari, 2023

Konsulter rött skynke för den som vill locka medarbe...

LEDARE Det anses inte som bra reklam för ett soci...
31 januari, 2023

Här är kommunerna som betalar mest för konsulter i s...

GRANSKNING 186 kommuner har deltagit i Akademikerns u...
30 januari, 2023

Konsultkostnader för miljoner

GRANSKNING Två av tre kommuner använder sig av konsul...
30 januari, 2023


Läs även

Avtalsrörelsen 2023: Hot mot den svenska modellen

KOLLEKTIVAVTAL Hur mår den svenska modellen – och hur påv...
19 januari, 2023

Nya avtalsförhandlingar inom Svenska kyrkan

SVENSKA KYRKAN Lön, brister i arbetsmiljön och bilersättn...
18 januari, 2023

Synpunkter från golvet viktiga i avtalsrörelsen

AVTAL Ett intensivt arbete pågår just nu inom pr...
5 december, 2022

Civilanställda flyr polismyndigheten

POLISEN Riktade lönesatsningar på poliser skapar m...
14 november, 2022